Arbetsuppgift 3, Intervju - Aleksandra Stamenkovic (HU14)

Konsten att intervjua

Intervjuns utgångspunkt är att få reda på om Stockholmsslang har förändrats från 1980 – 70 talet fram till idag. Den intervjuade är en anonym bibliotekarie.

Hur gammal är du?

Svar: ”Jag är 61 år gammal.”

Var kommer du ifrån?

Svar: ”Sverige, Stockholm.”

När var du tonåring och vad för slags slang växte du upp med?

Svar: ”Jag var ungdom under 1970 – talet. Slang var ungdomar emellan och användes för att ”föråldra” sig själv, dvs. att man försökte vara äldre än vad man egentligen var. Ord som jag minns att vi använde var ”Ballt”; vilket betydde att man var cool och följde med modet och ”Tjacka”; vilket betydde att man köper någonting, t.ex. Jag ska tjacka nya brallor. ”

-          Fortsatte du använda dessa slang när du blev äldre, exempelvis när du var 25?

Svar: ”Nej, jag hade ju blivit äldre och kände inte att jag behövde använda de uttrycken någon mer. Men jag kan ibland höra mig själv yttra något uttryck, så det finns nog kvar ett och annat slang inom mig utan att jag är medveten om det.”

Hur tycker du om slangen idag, som du möjligen hör i biblioteket?

Svar: ”Det kan vara jobbigt om uttrycken är kvinnoförnedrande eller sexistiska, men en del kan jag tycka är väldigt spännande. ”Gus” tillexempel; det är ofta jag inte förstår vad slanguttrycken betyder och då frågar jag någon av ungdomarna här. Så länge det inte är förnedrande för någon så kan slang vara väldigt spännande, som idag ofta är ett utländskt ord som har mixat in sig själv i svenskan och blivit ett slang. Något som svenska ungdomar även använder.”

-          Hur känner du inför det, att det svenska språket blir mixat på det sättet?

Svar: ”Det var redan mixat under 1700 – talet, dvs. vi har alltid tagit låneord. Jag accepterar det och tycker att det är spännande. ”

Hur tror du att slangspråket kommer att utvecklas i framtiden?

Svar: ”Det är lite mer utländska språk i dagens slangspråk än vad det var på min tid; då vi hade lite engelska. Jag tror att det kommer att komma in fler utländska ord samt att slanget kommer att utvidgas, och det finns ju något positivt med det här. Det bygger broar mellan människor, folk reser mer och man vet mycket mer om världen idag som individ än vad man gjorde för 50 år sen. Jag tror att det kommer att fortsätta så, vi kommer att bli mer internationella.

Det kan vara bra ibland att kunna några ord på ett annat språk, dock kan det bli problem med alldeles för mycket utländskt slang. Jag har inte så stor koll på ämnet, men ett exempel är Rinkebysvenska; många ungdomar blir halvspråkiga pga. att de inte har lärt sig svenska ordentligt.”    

Jag kommer att säga några slangord; både från Stockholm stad och från förorten, och jag vill att du ska svara på om du känner igen någon från din egen ungdomstid. Från Stockholms stad är: Bäng, Körd, Banga, Hänger. Från Förorten är: Tagga, Gola, Lax, Knas, Gäri, Shoo eller Shoo bre.

Svar: ”Bäng betydde knäpp, ett uttryck för polisen var även ”Bängen”. Körd var samma sak, använde man i uttryck som: Körd i huvudet. Banga betydde att man drog sig ut ur någonting som man sa att man skulle göra, exempelvis hoppa från en bro eller liknande. Hänger var att man umgicks med sina kompisar. Tagga använda man i sammanhang som: Tagga ner, dvs. att man ska lugna sig. Gola betydde att man skvallrade. Lax tror jag nog var pengar. Knas betydde att man har åkt dit för någonting. Gäri har jag ingen aning om. Shoo betyder hej. Betyder inte bre kompis? Dvs. att man säger: Hej kompis, när man säger Shoo bre? Det är i alla fall min teori."

Tack så jätte mycket för din tid, det här var väldigt intressant!