Rapport 2; Teoretiska utgångspunkter, Moa och Aleksandra HUSA14

Vi har tänkt att utgå från en del sociologiska synpunkter samt teorier från bl.a. kapitel 1, 6 och 7 ur "Lärobok i sociologi" av Johan Forsell för vår analys.


Samhällets struktur

Samhällsstruktur är mönster och regelbundenheter som man kan se i samhället, det man kan se är traditioner, religioner, språk och vårt gemensamma sätt att tänka på saker.

Med detta kan vi visa att vissa saker är tabu belagda beroende på vilket samhälle man lever i. I exempelvis jordbrukssamhällen är det enklare att prata om gynekologiska undersökningar, medan det inte är lika normalt i storstäder. Man bildar exempelvis ett eget språk, då unga kvinnor säger att dem har ont i magen då dem har mens, eller att de ska till doktorn istället för gynekologen.

Strukturell påverkan

Påverkan du har från samhället. Exempelvis att flickor ej pratar om mens för att man inte gör det och kan anses vara skämmigt.

Karl Marx och Klasskamper

Karl Marx ansåg att samhällsutvecklingen gick framåt på grund av klasskampen mellan proletärer och den ägande klassen. Detta kan vi koppla till att kvinnor idag har rättighet till att få en undersökning. Tidigare behövde man pengar för att bli undersökt, då man ofta blev undersökt enbart om man blev gravid. Undersökningen var ofta till mannens fördel och hans rättighet till en son; att se om kvinnan kunde bli gravid. Idag är det för hälsans skull.

Karl Marx tillhörde den normativa vetenskapens tänk och skulle därmed ha uppskattat gynekologen; rent funktionalistiskt bidrar gynekologer en normativ vetenskap till samhället.

Auguste Comte och Positivismen

En vetenskap som försöker hitta samhälleliga mönster för att kunna förutsäga mänskligt agerande. Detta kommer vi att använda med våra enkäter.

-       Holismen

Ett synsätt som undersöker organen i samhället; man ser på samhällskroppen för att se om något är i obalans.

Émile Durkheim och Funktionalism

Durkheim menar att samhällets struktur inte kan fungera om någon faktor saknas.