Rapport 2 - Felicia Muhonen Liedholm och Linda Runow

Vi hade tänkt utgå ifrån två teorier i denna undersökning och dessa är en kontrollteori samt en

social inlärningsteori. Med dessa teorier vill vi tillsammans med vår undersökning försöka

förklara varför olika beteenden uppkommer.

Den mest kända kontrollteorin är utformad av sociologen Travis Hirschi (1969) och handlar om

kontroll genom sociala band och det är denna teori vi tänkt använda oss utav i vår undersökning.

Kontrollteorin handlar i detta fall om att rökning beror på en frånvaro av ett socialt band som

bygger upp ett lagligt och normkonformt beteende. Kontrollteoretikerna menar att det är

människans relationer, åtaganden, värderingar, normer och övertygelser som gör eller inte gör att

en person bryter mot ett samhälles lagar och värderingar. Utgångspunkten i kontrollteorin är att

de flesta människor regelbundet får impulser att göra något avvikande. Då undersöker man för

det mesta varför människor inte begår normbrott istället för varför dem begår det. Hirschi

fokuserar först och främst på skolan och familjens roll i socialiseringsprocessen, men även de

individuella självkontrollsfaktorerna.

Social inlärningsteori går kortfattat ut på att barn och ungdomar lär sig nya beteenden genom att

observera andra. Barn och ungdomar behöver inte personligen uppleva “belöning” eller

“bestraffning” för att lära sig ett beteende utan kan observera  hur andras agerande “belönar sig”.

Teorin belyser att konsekvenserna för ett agerande (både positiva och negativa) är det som får en

person att handla på ett visst sätt. När det gäller rökning kan en ungdom antingen påverkas till att

avstå från rökning eller till att börja röka genom att de till exempel tror att rökning gynnar dem

till att få en annan social status. Handlingar och dess konsekvenser observeras inte separat

utan i sammanhang och då kan även livsstilar, roller, könsroller, attityder och kulturella

värderingar spela en stor roll.  Den sociala inlärningsteorin tyder på att föräldrarna är de

viktigaste "modellerna" i barndomen, medan kompisar och andra personer får allt större
inflytande under ungdomsåren.