Rapport 3 - Moa Nilsson & Aleksandra Stamenkovic HUSA14

Vi ska dela ut en enkät för folk att svara på, samtidigt som vi intervjuar en gynekolog. Detta gör vi för att få sociologisk perspektiv både från samhället och en funktionalistiska faktorn. Vi kommer även att besöka ett ålderdomshem för att jämföra svaren mellan unga och äldre. Våra frågeställningars utgångspunkt är religion, samhällsklasser och etnicitet.

Rapport 3: Undersökning på gång, Anamaria, Linnea, Aisha SA14SA

Tillvägagångssättet på vår undersökning kommer ta plats på två olika områden i Stockholm, Östermalm och Norsborg, där man tydligt kan se att den kulturella skiljer sig i dessa områden. I denna undersökning kommer två tjejer men olika etniska bakgrunder kliva på två bussar i båda områdena och fråga om en gratis bussresa. Ena tjejen kommer att bära slöja, vilket kommer vara vårt medel i undersökning. Vi kommer observera ifall att man kommer trigga igång några rasistiska kommentarer/kroppsspråk hos chaufförerna när tjejen med slöja frågar om att åka gratis i dessa områden.  Vi kommer även undersöka ifall tjejen som inte bär slöja kommer utsättas för rasistiska kommentarer/kroppsspråk. 

Rapport 3; Lovisa Marklund och Miryam Rafo

Vi ska observera ett antalet idrottslektioner på Tumba Gymnasium, dessa klasser har vi tänkt att observera:

FT16

Finek15

ES15FILM

SA15SA

NA16A

Vi har tagit kontakt med respektive klass lärare och fått ett OK på att göra denna observation.

Och dessa frågor kommer vi titta på under lektionerna:

Vad gör tjejerna?

Vad gör killarna?

Tenderar killarna att vara mer aggressiva än tjejerna?

Hur många är de på lektionen?

Hur lång tid får killarna att göra grenarna respektive tjejerna?

Av: Lovisa Marklund och Miryam Rafo.

Sociologisk undersökning; Äntligen skall arbetet slutföras!

Sociologisk undersökning; Äntligen skall arbetet slutföras!

Sociologisk undersökning

Flemingsberg

måndag 27 mars 2017

Hej ungdomar!

Äntligen har vi kommit till början till slutet av en av de roligaste delarna av kursen; sociologiska fältstudier. Sedan januarimånad har ni under en stor del av våra timmar arbetat med er sociologiska undersökning. Ni har valt grupper, rubrik, arbetsmetod, läst kring de tillhörande teoretiska ramarna och så långt jag har förstått har många av er även genomfört själva undersökningen. Nu gäller det att börja arbeta med att skriva ihop rapporten och arbeta inför redovisningen!

När undersökningen är genomförd gör ni så här:

·        Sammanställ resultatet av undersökningen.

·        Koppla ihop resultatet till de teoretiska utgångspunkterna. På så sätt tar du/ni slutsatser av ditt/ert arbete.

·        Skriv ihop rapporten och publicera den på bloggen. Rapporten skall innehålla:

ü Inledning, Bakgrund

ü Syfte, Frågeställningar, Avgränsningar

ü Metod; Kort om din/er undersökning och dess utformning och villkor

ü Teoretisk bakgrund, Tidigare undersökningar

ü Undersökningen

ü Resultat och analys av resultatet

ü Diskussion

ü Litteraturlista/Källförteckning

”Den slutliga rapporten” skall vara publicerade på bloggen senast fredagen 5 maj 2017.

Sista steget är att du/ni presenterar ditt/ert arbete för de andra i klassen under ett seminarium. Vi ska lära oss av varandra.

Närvaro vid seminarier är obligatorisk för alla.

”Seminarierna” skall vi påbörja den 10 maj 2017. Schema för redovisningen kommer i slutet av april.

Betygskriterier:

Betyget E:

Du/Ni genomför en sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till en sociologisk teori eller flera sådana. Du/Ni lämnar en skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och i ett seminarium redogör för din/er undersökning och resultatet av den.

Betyget C:

Du/Ni genomför en sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till flera sociologiska teorier. Du/Ni lämnar en välgrundad och välskriven skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och i ett seminarium redogör för din/er undersökning och resultatet av den. Du/Ni lämnar in Rapporterna 1, 2 och 3 senast vid de utsatta sista inlämningsdagarna.

Betyget A:

Du/Ni genomför en väl genomförd sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till flera sociologiska teorier. Du/Ni lämnar en välgrundad och välskriven skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och på ett välstrukturerat sätt i ett seminarium redogör för din/er undersökning och resultatet av den. Du/Ni lämnar in Rapporterna 1, 2 och 3 senast vid de utsatta sista inlämningsdagarna.

Lycka till med arbetet. Glöm inte att jag och andra som skulle kunna hjälpa dig/er finns tillgängliga.

Nader Sani

Rapport 3 - Felicia Muhonen Liedholm och Linda Runow

Vår undersökning handlar om vilka olika faktorer, som till exempel ålder, kön och social klass

som spelar en större roll hos en person som röker. Hela undersökningen kommer att genomföras gemensamt, alltså att vi kommer att göra allt grundarbete samt utföra intervjuerna tillsammans.

Denna undersökning kommer att först och främst bestå utav en enkät där det kommer att ställas frågor kring rökning och dessa frågor kommer att baseras på en del olika faktorer. Vi kommer även hålla kortare intervjuer med frivilliga personer, både rökare och icke-rökare. Där kommer det att ställas liknande frågor som i enkäten men med förhoppningsvis utförligare svar.

Enkäten kommer att läggas ut på en fritidsgård i Brunnsängs centrum (vilket är ett område i Södertälje) där alla ungdomar kommer ha tillgång till att svara på den. Intervjuerna kommer att ske på samma plats. Vi kommer även dela enkäten på olika sociala medier som på till exempel facebook för att få fler svar som sedan kan underbygga vårt resultat.

Vi kommer att genomföra undersökningen under hela vecka 16 för att så många som möjligt ska kunna svara på enkäten. Sedan kommer vi att utgå ifrån våra resultat och dra slutsatser med hjälp utav de teoretiska utgångspunkter vi valt, det vill säga kontrollteorin och den sociala inlärningsteorin.

Rapport 2 - Felicia Muhonen Liedholm och Linda Runow

Vi hade tänkt utgå ifrån två teorier i denna undersökning och dessa är en kontrollteori samt en

social inlärningsteori. Med dessa teorier vill vi tillsammans med vår undersökning försöka

förklara varför olika beteenden uppkommer.

Den mest kända kontrollteorin är utformad av sociologen Travis Hirschi (1969) och handlar om

kontroll genom sociala band och det är denna teori vi tänkt använda oss utav i vår undersökning.

Kontrollteorin handlar i detta fall om att rökning beror på en frånvaro av ett socialt band som

bygger upp ett lagligt och normkonformt beteende. Kontrollteoretikerna menar att det är

människans relationer, åtaganden, värderingar, normer och övertygelser som gör eller inte gör att

en person bryter mot ett samhälles lagar och värderingar. Utgångspunkten i kontrollteorin är att

de flesta människor regelbundet får impulser att göra något avvikande. Då undersöker man för

det mesta varför människor inte begår normbrott istället för varför dem begår det. Hirschi

fokuserar först och främst på skolan och familjens roll i socialiseringsprocessen, men även de

individuella självkontrollsfaktorerna.

Social inlärningsteori går kortfattat ut på att barn och ungdomar lär sig nya beteenden genom att

observera andra. Barn och ungdomar behöver inte personligen uppleva “belöning” eller

“bestraffning” för att lära sig ett beteende utan kan observera  hur andras agerande “belönar sig”.

Teorin belyser att konsekvenserna för ett agerande (både positiva och negativa) är det som får en

person att handla på ett visst sätt. När det gäller rökning kan en ungdom antingen påverkas till att

avstå från rökning eller till att börja röka genom att de till exempel tror att rökning gynnar dem

till att få en annan social status. Handlingar och dess konsekvenser observeras inte separat

utan i sammanhang och då kan även livsstilar, roller, könsroller, attityder och kulturella

värderingar spela en stor roll.  Den sociala inlärningsteorin tyder på att föräldrarna är de

viktigaste "modellerna" i barndomen, medan kompisar och andra personer får allt större
inflytande under ungdomsåren. 

Rapport 3 - Jennie Davén & Sandra Gregestam

Sociologi - Rapport 3

Som tidigare nämnts så har vi tänkt att undersöka killar respektive tjejer under två lektionstimmar. De lektionerna vi hade tänkt att undersöka är en naturkunskapslektion samt en idrottslektion. Detta för att dessa lektioner har stor kontrast. En idrottslektion innebär fysisk aktivitet till skillnad från en naturkunskapslektion där det mer handlar om tal och skrift.

För att få denna undersökning att gå så smidigt som möjligt så har vi delat upp att under första timmen på lektionen där vi ska observera så fokuserar en av oss på tjejerna och den andra fokuserar på killarna. Nästa tillfälle så byter vi. Vi kommer att sätta och längst bak i klassrummet och sedan observera klassen och hur dem beter sig under lektionstid.

Vi har även kommit fram till att vi ska försöka få klassen att svara på en enkät som vi kommer göra. Vi ska prata med våran mentor så att han kan be klassen svara på den. Det i sin tur gör att klassen inte vet i vilket syfte enkäten innefattar. Det kommer ge oss en bild av vad klassen känner och uppfattar när det gäller beteendet i klassrummet med fokus på killarnas respektive tjejernas agerande/beteende. Vad för typ av frågor vi har ställt i våran enkät är om någon tycker att ett visst kön tar mer plats i klassrummet samt frågor som har med genus att göra.

Vi har tänkt att koppla våran undersökning till olika sociologiska teorier och en av dem är Yvonne Hirdmans genusteorier samt hennes genuskontrakt. I dagens samhälle så kommer begreppet “genus” upp nästan dagligen. Med genus så utgår man ifrån att mannen och kvinnan är en social konstruktion. Det vill säga att man blir formad till den man är av sin omgivning.  Yvonne Hirdman var den första personen som introducerade begreppet genus i Sverige. Efter att Yvonne i hennes forskning har förklarat att vi människor skapar osynliga regler, normer och förväntningar om manligt och kvinnligt i samhället så skapade hon ett genuskontrakt. Hon utgår ifrån tre principer och dem tre principerna är att  kvinnor och män hålls isär, det manliga värderas högre än det kvinnliga och alla är med och skapar genusordningen.

En annan teori som vi tänker koppla våran undersökning till är socialkonstruktivism som hävdar att verkligheten eller aspekter av verkligheten är socialt konstruerade. Alltså att de produkter av mellanmänsklig interaktion och kollektivt handlande.

Vi kommer att genomföra observationerna fredag 22/3. Enkäten kommer även att delas ut till klassen samma dag. Det vi utgår ifrån är att en av oss fokuserar på killarna och den andra tjejerna. Samt att vi har två teorier som utgångspunkter.

Jennie & Sandra, EK15JU

Rapport 2; Teoretiska utgångspunkter, Moa och Aleksandra HUSA14

Vi har tänkt att utgå från en del sociologiska synpunkter samt teorier från bl.a. kapitel 1, 6 och 7 ur "Lärobok i sociologi" av Johan Forsell för vår analys.


Samhällets struktur

Samhällsstruktur är mönster och regelbundenheter som man kan se i samhället, det man kan se är traditioner, religioner, språk och vårt gemensamma sätt att tänka på saker.

Med detta kan vi visa att vissa saker är tabu belagda beroende på vilket samhälle man lever i. I exempelvis jordbrukssamhällen är det enklare att prata om gynekologiska undersökningar, medan det inte är lika normalt i storstäder. Man bildar exempelvis ett eget språk, då unga kvinnor säger att dem har ont i magen då dem har mens, eller att de ska till doktorn istället för gynekologen.

Strukturell påverkan

Påverkan du har från samhället. Exempelvis att flickor ej pratar om mens för att man inte gör det och kan anses vara skämmigt.

Karl Marx och Klasskamper

Karl Marx ansåg att samhällsutvecklingen gick framåt på grund av klasskampen mellan proletärer och den ägande klassen. Detta kan vi koppla till att kvinnor idag har rättighet till att få en undersökning. Tidigare behövde man pengar för att bli undersökt, då man ofta blev undersökt enbart om man blev gravid. Undersökningen var ofta till mannens fördel och hans rättighet till en son; att se om kvinnan kunde bli gravid. Idag är det för hälsans skull.

Karl Marx tillhörde den normativa vetenskapens tänk och skulle därmed ha uppskattat gynekologen; rent funktionalistiskt bidrar gynekologer en normativ vetenskap till samhället.

Auguste Comte och Positivismen

En vetenskap som försöker hitta samhälleliga mönster för att kunna förutsäga mänskligt agerande. Detta kommer vi att använda med våra enkäter.

-       Holismen

Ett synsätt som undersöker organen i samhället; man ser på samhällskroppen för att se om något är i obalans.

Émile Durkheim och Funktionalism

Durkheim menar att samhällets struktur inte kan fungera om någon faktor saknas.

Rapport 3 Madeleine & Linnea

Vi ska utföra vår undersökning på två olika dagis. Vi kommer göra detta genom att fråga barnen och deras lärare olika frågor om könsnormer. I vissa frågor kommer vi att visa bilder för barnen som de får ta ställning till och det är våra medel vi har valt att använda i vår undersökning.

Dagens besök! Och länkar till "Varken hora eller kuvad"s undersökningar

Tumbagymnasium

Måndag 13 mars 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Tack för dagens lektion. Vi hade två gäster (Amineh & Guluzar) och ni var nästintill samtliga på plats och ni var exemplariska. De allra flesta lyssnade med intresse, några deltog i samtalen och några få pysslade med sina mobiler. Amineh & Guluzar pratade om hederskulturer (och hedersvåld) och de tog upp resultatet av ett par större enkätundersökningar samt intervjuer som de har genomfört i Stockholm och i Göteborg. Jag hoppas att ni har lärt er en hel del. Tillsammans kan vi omvandla samhället till ett bättre sådant för oss alla!

Amineh & Guluzar hänvisade till två rapporter. Här kommer länkar till dessa:

1100. Undersökning i Stockholm:

http://vhek.se/wp-content/uploads/2016/11/ELVAHUNDRASTOCKHOLM.pdf

1200. Undersökning i Göteborg:

http://vhek.se/wp-content/uploads/2016/11/1200VARKENHORAELLERKUVAD.pdf

Tidigare idag pratade någon av er med mig och undrade om jag skulle kunna lägga ut mina Power-Point-dokument i vklass och det har jag redan gjort!

Lycka till på provet på onsdag. Jag kommer att öppna dörren cirka en kvart tidigare så att ni som kan behöva lite mer tid skall kunna få möjlighet till det.

Som ni vet kommer ni ha möjlighet att skriva provet på dator (med hjälp av skrivning.se). Vill ni använda den möjligheten? Ta din dator med dig och tänk på att varje gång du tar dig till en annan sida får jag meddelande om det och det räknas som fusk! Vill du använda papper och penna så går det bra det också!

Ha det bra!

Nader

På gång!

Tumbagymnasium

Torsdag 9 mars 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint!

Några påminnelser:

1)    Onsdagen den 19 april skall vi i samlad grupp besöka sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi måste vara där klockan 13:30. Det innebär att vi måste ta pendeln härifrån 12:15 och att ni måste äta innan dess. För att allt skall gå rätt till vill jag att ni skriver som kommentar vem ni har som mentor och om någon lektion berörs av vårt studiebesök vem har ni som lärare. Får jag information om detta kan jag ta kontakt med de berörda. Om ni är fler i en klass så kan ni skriva namn på alla som delar samma mentor och berörd lärare. På universitetet kommer vi att bli omhändertagna på ett utmärkt sätt.

2)    Måndag den 13 mars kommer vi att få besök av Amineh och Gulzar, två socionomer därav den första är också riksdagsledamot. De är aktiva i en organisation som heter ”Varken hora eller kuvad” och de kommer att prata med oss om hederskulturer. Se till att du är på plats i tid och se till att du lämnar in mobilen när du kommer till salen.

3)    Nästa onsdag, 15e mars, skriver ni prov. Ta med dig din dator om du vill svara på frågorna med hjälp av en dator. Jag öppnar salen tidigare så vill du ha lite längre tid på dig kom lite tidigare till salen. Även då måste mobilen vara inlämnad! Lycka till!

Ha det bra!

Vi ses på måndag.

Nader Sani

Arbetsschema för närmaste veckor

Tumbagymnasium

Måndag 6 mars 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här kommer en korttidsplanering för de närmaste veckorna:

·        Måndag 6 mars (idag): Arbete med projektet eller inför provet

·        Onsdag 6 mars (internationella kvinnodagen): Arbete med projektet eller inför provet

·        Måndag 13 mars: Vi får besök av Riksdagsledamoten och socionomen Amineh Kakabaveh och Guluzar Tarhan Selvi socionom och projektledare. Båda är verksamma i organisationen ”Varken hora eller kuvad”. De kommer att prata om hederskulturer.

·        Onsdag 15 mars: Prov i ”Sociologi”

·        Måndag 20 mars (Iransk nyår infaller klockan 11:28:40): Lektionen inställs (Min skalle ska röntgas. Jag hoppas att de hittar något (!) därinne)!

·        Onsdag 22 mars (Nader fyller år): Genomgång av provet med mera!

Vi ses om 45 minuter!

Nader Sani