Arbetsuppgift 6: Kapitel 1-4, Elin, Emma, Sandra

Frågor i boken Sociologi kapitel 1-4

Kap 1 sidan 33:

fråga 1: Kartlägg dig själv och förklara vad som har format dig till den du är- beskriv olika intressen, egenskaper och delar av dig själv och vad som avgjort att dessa är en del av dig.

Svar:

Det finns många faktorer som format mig som person och gett mig konturer till den jag är. Mycket kan jag tacka mina gener för, som utseendedrag och vissa egenskaper. Men egenskaper som påverkar mitt beteende eller hur jag som person väljer att fixa mitt hår eller klä mig, är det också biologiskt lagt? Nej, inte nödvändigtvis. I sociologin talar man mycket om hur det sociala - omgivningen, påverkar oss. För vi människor lever som en grupp, som en helhet, och för människan i allmänhet är det viktigt att passa in. Något så litet som att välja kläder till skolan är en ytterst stor social handling, trots att valet skedde när man var ensam. Kläder representerar personen, och en person väljer kläder utifrån hur denne vill bli sedd eller uppfattad. Ens klädstil är en del av ens identitet. Samma gäller val av frisyr, av mobil, skor och ibland till och med val av husdjur. Uppfattningen av vad som är snyggt eller inte kommer från inflytande av förebilder, föräldrar, kompisar, idoler, ja i stort sett hela omgivningen.

Sociologin kallar detta för samhällsstrukturer, vilket är regelbundenheter eller mönster i samhällen, såsom en viss kläder trend exempelvis. För det är ingen tillfällighet att dom där superhöga mocka-stövlarna snart prydde varenda tjej på stadens torg. Även intressen ligger någonstans i samhällsstrukturer.

Inom sociologin har namngett de olika perioderna där vilken “del” av samhället eller personens omgivning som påverkar personen mest, och under vilken del i livet. Namnet är socialisation. Socialisation är en process där en individ tar till sig en grupp eller samhällets normer, kultur och traditioner för att stärka gruppen eller för att passa in. Den första socialisationen man talar om är så kallade primär socialisation. Det pågår de allra första åren i en persons liv, där agenterna (de som lär ut dessa normer, traditioner, kulturen, intressen etc) är oftast personens närmaste familj: syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar. Sedan talar man även om sekundär socialisation, vilket är exakt samma sak bara att i detta fall är agenterna personer utanför familjen, exempelvis kompisar. Även andra “större” agenter finns och påverkar oss människor och lär oss saker och ting, så som massmedier. Det kallas istället för tertiär socialisation. Från tertiär socialisation får vi exempelvis skönhetsideal. När så många budskap om hur vi ska bete oss, hur vi ska klä oss, vad vi ska fira etc finns, så kan så kallad dubbel socialisation ske. Dubbel socialisation är när en individ utsätts inför två motstridiga budskap, exempelvis ett hemifrån och ett från kompisarna. Detta kan såklart vara otroligt jobbigt för personen.

2: Diskutera vilka typer av självmord som kan tänkas finnas i vårt samhälle. Använd Durkheims begrepp egoistiska respektive altruistiska självmord.

Svar: Man brukar tala för att det finns tre olika “sorters” självmord, där Émile Durkheim var den man som kom fram till detta:
Egoistiskt självmord - Egoistiska självmord begås ofta av människor som står för långt utanför samhället, det menade Durkheim.
Altruistiskt självmord - Är tvärtemot det egoistiska. Detta är när ett samhälle är för starkt och dess värderingar står över individen. Det finns flera varianter av självmord inom det altruistiska självmordet, och det är exempelvis att självmordet är en social plikt eller görs av frivillighet (att man offrar sig för att lyfta en grupps intressen). Handlingen blir en uppoffring för något större. Exempel på ett altruistiskt självmord är terroristers självmordsbombningar.

Anomiskt självmord - Det tredje och sista självmordet Durkheim talade om. Anomiska självmord uppstår när ett samhälle är i obalans och regler och lagar förstörs. Det kan vara av anledningar som en skilsmässa eller ekonomisk kris. Under den ekonomiska krisen “The Great Depression” i USA på sent 1920-tal var det många som tog självmord.

3. Hur skulle man kunna sociologiskt förklara varför det är äldre män som är den grupp i dagens samhälle som begår flest självmord? Varför är det unga som begår minst antal självmord? Använd begrepp som integrering.

Svar: Orsakerna för självmord bland äldre män (65+ år) beror oftast på depression och kroppsliga sjukdomar. Det är många fler äldre män än äldre kvinnor som tar självmord. Trots att många massmedier får oss att tro att det är unga som är dominanta i statistiken om var flest självmord begås, är faktan tvärtemot. I själva verket är det äldre män som står för den dominanta siffran. I boken “Lärobok i Sociologi” skriven av Johan Forsell skriver dem att i åldern 85+ år är det fyra gånger så många män som tar självmord som kvinnor.

Orsakerna till självmord vill man idag gärna dra kopplingar till psykiska kriser eller drog och/eller alkoholmissbruk, men det socialistiska perspektivet med Durkheim i framkant ser svaren i annat. Istället för att leta efter förklaringar i det personliga, menade Durkheim att förklaringarna fanns att hitta i det sociala. Faktorer som hur samhället ser ut påverkar välmåendet hos människorna, och Durkheim försökte hitta faktorer till varför samhället satte sig i ett anomiskt tillstånd som resulterade i fler självmord. Också dålig integration kan påverka i självmord, om en står för långt utanför samhället exempelvis, vilket är som tidigare nämnt rubricerat som ett egoistiskt självmord.

Utifrån det sociologiska perspektivet skulle man kunna tänka sig att varför det är flest äldre män som tar självmord vara att om de är drabbade av en kroppslig sjukdom som begränsar deras frihet kan det resultera i att de känner att de är utanför i samhället, och därför begår ett egoistiskt självmord. Men Durkheim talar också om att social fakta kan vara en förklaring till ett självmord, så som om männen exempelvis inte är gifta. Varför det är minst antal självmord hos unga skulle kunna vara för att integreringen hos unga fungerar på ett bättre och mer balanserat sätt. Faller unga i depression finns ofta mycket hjälp att hämta och man har ofta många i sin omgivning, medan äldre män kanske känner att de inte riktigt har någon att vända sig till i en depression, vilket försätter dem i en ännu djupare depression. Det är rena spekulationer från min sida, men skulle vilja säga att man kan kolla i normer i detta fall också. I normen om män är det ofta uttalat att män inte ska vara “känsliga” utan istället tuffa och “modiga”, vilket kanske också det resulterar i att de inte vill ta kontakt med andra angående depressioner på äldre dagar.

4. Durkheim beskrev anomi som ett samhällstillstånd där det rådde obalans. Vilka tecken på anomi kan du finna i vårt samhälle idag?

Svar:

Durkheim talade om att människans behov av överflöd och materialism kunde skapa problem. “Det är ett bottenlöst schakt”, sa Durkheim. Exempel på detta kan vi se överallt i vårt samhälle idag, särskilt i industriländer som Sverige. Vårt begär efter materialistiska saker verkar aldrig ta stopp, och får vi det så finns det alltid något nytt. Det ser vi på alla olika materialistiska ting vi äger och ser omkring oss idag, allt från den nyaste mobilen till den tunnaste plattskärmen till kylskåp med WIFI i. Vi tycks alltid vilja ha mer! Durkheim menade alltså därefter att när vi inte får fylla våra begär på materialistiska ting, vilket är ett anomiskt tillstånd, så kan symtom som rastlöshet uppkomma.

5. Marx menade att historien följer ett bestämt mönster. Vad blir kvar av mänsklig kreativitet och frihet om vi i stor utsträckning är en produkt av vår samtid eller samhällsstrukturer?

Svar: Människan kan förändra strukturer och att strukturerna är ett skede i historien. Marx ville med vetenskapen säga hur saker och ting var. 

6. Vilka exempel kan du hitta på olika typer av handlingar i vårt samhälle? Utgå från och exemplifiera med Webers idealtyper för handling.

Svar: Målrationellt, där handlingen är ett medel för att uppnå något annat. Värderationellt, handlingen ska styras av värderingen. Affektuellt, handlingen styrs av känslor. Slutligen traditionellt, handlingen styrs av en gammal vana (tradition). 

7. Weber menade att det rationella tänkandet skulle sätta den moderna människan i en “järnbur”. Vad talar för och emot att vi idag befinner oss i denna förnuftets järnbur? 

Svar: Idag är det vanligare än förr att tro på vetenskap och evolution. Förr trodde många på bibelns teori om Eva och Adam. Det är alltså en faktor till att vi idag lever i “järnburen”. Det finns inte “plats” för lika mycket trosuppfattning nu när det finns vetenskapliga förklaringar som fler väljer att tro på.

Kap 2 sida 58

1.Fundera över dig själv och försök hitta exempel på sådant i din person som du kan koppla till din socialisation.

Svar: Ett exempel redan från de första åren i livet är att vi får lära oss massa saker som små, allt ifrån att inte äta med händerna till alfabetet. Till skillnad från djur som lär sig detta naturligt, måste vi socialisera oss.

2. Vad i det mänskliga beteendet är biologiskt och vad är socialt, tror du?

Biologiska beteenden skulle jag tro är t.ex. våra instinkter och gener. Det sociala beteendet är det vi lär oss av samhället. Hur vi ska agera bland folk, normer med mera.

3. Vilka är dina primära agenter?

Det är de människorna som står oss närmast. De personerna som under ens uppväxt spenderar mycket tid och lär barnen allt ifrån alfabetet till sociala koder i samhället. Oftast är det mamma/pappa och syskon.

4. Vilka är dina sekundära agenter?

Detta är människor utanför den “trygga ramen”, det vill säga allt ifrån fotbollstränaren till kompisar från skolan. Människor som oftast påverkar barnets skapande av identitet. Här märks kulturer och beteenden tydligt när människorna möts i interaktion.

5. Hur formas du av olika medier?

Media är en del av den “sista” delen av socialisationen, den tertiära. Allt från musik, till böcker, till inspirerande talare ger oss tankar och idéer i huvudena. Medier utsänder ofta ett budskap, och detta kan få lyssnarna att öppna ögonen. Media talar om för oss hur saker är, ser ut eller har upplevts. De påverkar oss och socialiserar oss på både positiva och negativa sätt. Det negativa kan vara att det visar oss “hur man ska vara och se ut”. Skönhetsidéalen kan sätta griller i huvudet och skapa en dubbel socialisation. När du kanske från dina primära socialisationsagenterna får höra att du är jättefin oavsett din vikt, men enligt skönhetsidéalen är du “tjock och ful.”

6. Vi har alla en mängd olika sociala roller. Har du förlorat en viktig roll någon gång? Hur upplevde du det?

Rollen kan vara frivilliga alltså bestämda av individen själv, men också av andra. Det finns ofta en ledare i en grupp, en “rolig”, en lyssnare, en “smart/klok” osv. Rollerna hjälper oss att veta hur vi bör agera i det sociala samspelet. Det gör det enklare. En roll är ett förväntat beteende av en person i en viss situation. Hur en person är, allt från utseende till egenskaper påverkar förväntningarna hos andra människor. Det är väldigt vanligt att uppleva grupptryck något som kan vara väldigt jobbigt.

7. Har du tvingats eller känt att du behöver bryta mot en roll? Hur gick det till? Märkte du av några sanktioner från omgivningen?

Jag kan inte komma på något specifikt men självklart har det uppstått konflikter när man måste välja mellan två saker eller två viljor. Det slutar med att man har valt en sak och förväntningarna på rollen förändras. Kanske har man valt att träffa en kompis istället för att hjälpa till med något hemma. Sanktionen blir besvikelse och att vara medveten om att du gjorde någon annan besviken kan skapa en slags ångest.

8. Använd Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Hitta några av dina inramningar och beskriv dina framträdanden och masker. Vilka är de främre regionerna i ditt liv? Vilka är de bakre regionerna?

I klassrummet är ett exempel på en inramning. Vi tänker oss en främre del, den vi vill visa och få folk att gilla och finna förtroende för. Vi vill visa oss så bra som möjligt i våran roll (ambitiös, rolig, pålitlig osv).  Just i klassrummet vill jag visa mig bl.a. ambitiös och klok. Det finns också en bakre region, där vi släpper de offentliga rollerna. I den bakre regionen har jag inga direkta krav, eftersom det inte finns något att leva upp till och bevisa. Här kopplas de privata rollerna in, där jag mer kan vara mig själv och på ett annat sätt visar de mindre seriösa och “tramsiga” sidorna av mig själv. De olika maskerna är som olika beteende beroende på vad som är runt omkring oss. Sitter jag med min kille så behöver jag inte vara ordentlig, för han förväntar sig inte att jag ska det. Tvärtom på lektioner, där förväntas jag att vara seriös och då sätts den masken på.

9. Vilka medel för intrycksstyrning använder du för att övertyga i dina framträdanden?

Jag är väl ganska avslappnad av mig och känner inte att jag har rollen i skolan att jag måste vara väldigt “välklädd” eller så. Men absolut klär jag mig mer i mjukisbyxor hemma än vad jag gör i skolan och det har med att man vill övertyga om sin roll. Det ger ett mer proffsigt och seriöst intryck att komma i jeans och en blus än i mjukisbyxor. Sen tror jag detta är mycket från person till person och vilken roll man har. Alltså kan man inte alltid se det så svart och vitt, eftersom jag vissa dagar kommer mer “välklädd” än andra, utan några problem. Men för andra kan det göra stor skillnad, om min lärare skulle komma i mjukisbyxor skulle man bli väldigt chockad och synen på personen skulle förändras. Mitt språk är en stor del av att övertyga. Mina ordval är väldigt varierande, “värst” språk använder jag hemma och med mina närstående (undantagsvis med släkt). Mindre slang och svordomar använder jag i skolan och i textform försöker jag vara så formell som möjligt. Detta är likadant här, att hålla på att svära och säga “typ” och “asså” hela tiden ger inte lika seriöst intryck, och detta kan vara ganska viktigt i vissa sammanhang, t.ex. under ett prov.

10. Stämplingsteorin beskriver hur människor som avviker från “normalt beteende” stämplas med olika sociala etiketter. Kan du hitta exempel på när du eller andra i din omgivning fått stämplar på sig? Hur har dessa påverkat dig?

Stämplingsteorin går ut på att människor blir stämplade pga ett beteende. Får en elev A ett visst antal gånger så är detta en smart elev. Ett personligt exempel jag kan ta är med ämnet engelska. När jag var mindre fick jag höra i skolan att jag hade svårt att läsa på engelska, men det “uppmuntrades bort” med “Du är ju bra på annat, det gör inget”. Men egentligen hade jag inga stora problem med det, men min inställning förändrades. Jag blev då stämplad att jag inte är bra på engelska, och eftersom jag fick höra att det inte var hela världen så kämpade jag inte. Detta har resulterat i att jag har blivit “sämre och sämre” eftersom förväntningarna ändå är att jag inte är bra. Jag upplevde att jag var dåligt (även om det inte behöver ha varit så) och detta fick sina konsekvenser; att jag blev dålig, eftersom det var min roll. Detta är en negativ självbild, och kommer inte förbättrats förens jag inser att jag kan.

11. Gå ut med din mobiltelefon och fotografera så många symboler, märken och skyltar du kan hitta. Visa upp symbolerna för dina klasskompisar. Diskutera vad symbolerna på bilden refererar till. Vad betyder symbolerna? Tolkar ni symbolerna på samma sätt? (Tog några kända symboler från internet, då vi inte haft möjligheten att träffas och tala om detta.)

: Vi refererar vi alla till hamburgerkedjan. Förmodligen eftersom vi så många gånger förut sett det både på reklam och utanför restaurangerna.

: De tre “strecken” som ligger över varandra och är formade som någon slags “tratt” är som välkänt tecknet för WIFI. När vi ser denna symbol tänker vi att det finns internet eller på internet generellt, detta är en åsikt vi delar.

Alla vi har koll på att denna symbol representerar Stockholms stad. Men hade man frågat någon som inte bor i Stockholm, eller ens i Sverige, så hade denna symbol kanske varit okänd. Den symbolen är relevant för oss just för att den symboliserar den del av Sverige vi bor i.

12. Rita ner en trädstruktur över din familj med alla familjemedlemmar. Börja med dig själv och sen fyller du på med de medlemmarna som du trycker tillhör din familj. Jämför i klassen- hur skiljer era skisser sig åt? Var drar ni gränsen för vem som är medlem i familjen och vem som är utresluts? Hur definierar ni situationen och begreppet “familj” lika eller olika?

Jag skulle säga att min familj är min pappa, mamma, min lillasyster och mina två katter. Det är min familj. Det var dessa jag skrev ner till en början men sedan började jag jämföra med vad andra hade skrivit och lyssnade på deras förklaringar till det. Vissa hade med sina biologiska föräldrar enbart,  medan även hade med en bonuspappa och bonussyskon. Vissa såg ens farmor som familj, eftersom hon bodde hos dem och var personen i fråga nära. Andra såg ens vänner som en familj, eftersom de är en väldigt stor del i ens liv.

Jag tror begreppet familj är väldigt stort och odefinierat. Mycket beroende på kultur och vem man är. Familj kan vara biologiskt men också inte. Jag skulle säga att förutom biologisk kan det också vara en familjemedlem om personen står dig väldigt nära och du umgås med den väldigt mycket. Jag tror att om man inte är speciellt nära sina föräldrar eller inte har några så kan vänner bli en större del av ens liv och ens familj. I vissa kulturer står vissa släktingar varandra väldigt nära, i vissa kulturer kanske kusiner umgås hela tiden (särskilt när man bor nära varandra) och i andra kulturer inte. Jag skulle inte påstå att mina kusiner är min familj eftersom jag ser dem en gång i halvåret, medans folk som träffar sina kusiner varje dag kanske skulle det.

13. Rita upp vilka positioner du har, exempelvis i din kamratkrets. Vilka förväntningar möts du av på dessa positioner? Vilka roller bildar dessa positioner? Hur vill du beskriva rollerna?

Några exempel på positioner jag har är; storasyster, elev och flickvän. Som storasyster förväntas jag att hjälpa min lillasyster med olika saker - allt från läxhjälp till inspirera till att stå upp för henne etc. Lever jag inte upp till dessa förväntningar kan det få konsekvenser och påverka positionen (och relationen). Mina förväntningar som elev är att lyssna och jobba på lektionerna, att fråga om jag inte förstår, att jobba på ordentligt och att göra så bra ifrån mig som det bara går. Lever jag inte upp det detta så kommer jag bli negativt stämplad (som jag nämnde innan). Min position som flickvän innebär att jag ska finnas där för honom, liknande som med sin position som storasyster, vägleda och inspirera. Jag skulle också säga att jag förväntas visa kärlek och mer uppmärksamhet. Rollerna beskriver hur vi gör något, att t.ex. vara en syster är en position, men att vara en rolig syster är en roll. Rollerna är viktiga eftersom de är en del av vår identitet och bra för vår självkänsla.

14. Välj en roll, exempelvis den du är i skolan. Vilka sanktioner möts du av när du bryter mot förväntningarna som finns gentemot den rollen?

För att göra det enklare att förstå så radar jag upp några saker som förväntas av mig från skolan. Jag förväntas vara engagerad, lyssnande, samarbetssam, hjälpsam och trevlig. Jag förväntas också komma i tid, ta med mig material, komma ihåg saker, anteckna, lyssna, jobba fokuserat utan att störa, plugga och skriva bra på proven. När jag bryter mot dessa kan det leda till olika sanktioner. Kommer jag inte i tid påverkar det min roll och jag får stämpeln att jag är någon som inte bryr mig så mycket. Arbetar jag dåligt under lektionen påverkas min roll att jag likaväl där inte ses som en bra elev. Egentligen så spelar det ingen roll vad jag tar för exempel för sanktionen blir ändå liknande. Jag bryter mot något som en person förväntar sig, den personen blir beskriven och får en annan syn på mig. Min roll förändras gentemot om jag hade kommit i tid, eller hade varit trevlig.

Kap 3, s 92-93

1.    Vad tänker du på när du hör ordet kultur?

När jag tänker på kultur så tänker jag på allt ifrån traditioner med högtider och firande, till olika maträtter och musik, konst, litteratur osv. Jag tänker också på olika normer och beteenden. Olika sätt att leva på, olika sätt att vara och beté sig på.

2. Hur ser du på skillnaden mellan finkultur och populärkultur? Vad gillar du för kultur? Är det fin- eller populärkultur?

Populärkultur är kultur som är inriktat för en bred grupp, det populära som de flesta gillar. Några exempel på artister är Madonna, michael jackson, Justin Bieber med flera. Finkulturen är verk som anses mer värdefulla och inte har samma slags popularitet. Detta är ofta klassiker inom olika kulturella saker, t.ex. poesi, opera, mozart, Shakespeare med flera.Jag föredrar populärkulturen även om jag kan tycka att det kan vara avslappnande och fint med musik från finkulturens “äldre dar”.

3. Om du tänker kultur som levnadssätt, normer etc. Vilka kulturer är du en del av? Tänk exempelvis på begrepp som punk, emo eller svensk.

Jag är en del av ungdomskulturen där jag tar del av populära trender; alltifrån musik till klädsel till beteende och så vidare. Jag är också en del av den svenska kulturen, med materiella saker och traditioner som är “typiskt svenskt” t.ex. midsommarfirande. Jag tillhör också populärkulturen som jag precis nämnde. Men detta går att dela in och gå in på djupet, exempelvis kan man säga att jag tillhör popkulturen, då jag gillar musik som är pop. Man kan också säga att jag tillhör många andra kulturer eftersom Sverige är väldigt mångkulturellt så har traditioner och andra kultur saker förändrats jämfört med på 1800-talet.

4. Vad utmärker och vad är skillnaden mellan dessa kulturer?

Det som utmärker olika kulturer är beteende och vad man gillar bl.a. Det som utmärker ungdomskulturen jämfört med “vuxna kulturen” (om man kan uttrycka sig så) är många saker. Musiken är annorlunda, vi ungdomar gillar oftast låtar med lite mer tempo, ungdomarnas musik är ofta inspirerad av rap, pop, förorten, osv. Medans “vuxen musik” mer är lugn, oftast på svenska (om det är musik från Sverige), oftast om kärlek. Det finns saker som är typiska och detta var bara några generella exempel. 

5. Vilka normer finns det i dessa kulturer och de sociala sammanhangen?

Det finns många normer i dessa kulturer. I den svenska kulturen finns normer in princip om allt. En norm på hur man firar jul, eller att man dansar runt en midsommarstång på midsommar, eller att man inte tränger sig före i kön i affären. Man ska hälsa på en person om man går förbi den eller träffar denne ute. Man ska hosta i armvecket. Även mindre och “mindre tydliga” normer finns i Sverige, såsom att man inte ska sätta sig bredvid någon annan på bussen när en ledig och tom plats finns någon annanstans. I varje kultur finns många normer, flera som är oskrivna och “bara finns”, medan andra blivit till lagar.

6. Vilket är individens ansvar och vilket är samhällets när en person begår en kriminell handling?

Många studier visar att brist på integration i ett samhälle kan leda till ökad kriminalisering. Men andra, som Merton, menar att press om att klättra i samhället kan skapa en så pass stark press att den kan vara en ledande väg till en kriminell handling. Den kriminella handlingen är en biprodukt av ett orättvist samhälle, menar Merton och andra. Samhällets ansvar när en person begår en kriminell handling är att egentligen hjälpa så att personen inte kommer göra det igen, eller hamna där igen. Är de mentalt sjuka när brottet begås är det samhällets ansvar att se till att denne får hjälp. Individens ansvar ligger i att vara samarbetsvillig och sitta sitt straff.

7. Hur tycker du att vi ska hantera kriminella personer i vårt samhälle?

Jag tycker att kriminella personer ska behandlas individuellt utifrån brott och problematik. Alla ska få genomgå en utredning för att eventuellt upptäcka grunden till problembeteendet. Vid t.ex. neurologisk diagnos kan medicin vara aktuellt, vid traumatisk uppväxt kan samtalsstöd behövas. Ett “felaktigt beteende” kan ofta bero på något som går att behandla. Det ger människor möjlighet att tillfriskna och inte falla tillbaka i kriminalitet. Att bara låsa in folk över en viss tid tror inte jag är en långsiktig lösning utan behandling.

8. Anser du att det är fel med dödsstraff ? Vilka är dina argument för eller emot?

Jag anser att det är fel med dödsstraff. Att ta en annan persons liv tycker jag inte är okej. Även om personen har begått kriminella handlingar så tycker jag att man ska få chans till rehabilitering.

9. Fundera på vilka gruppsammanhang du ingår i. Vilka ingrupper tillhör du och vilka är motsvarande utgrupper?

De allra flesta ingår i en ingrupp, om inte flera. Ofta i skolklasser finns det flera grupper, där för en “medlem” i en grupp är den gruppen ingruppen och resten utgruppen. Också i politiska sammanhang finns in-och utgrupper. Även inom sport-sammanhang.

10. Finns det några fördomar om människor i utgrupperna?

Fördomarna brukar vara att de i utgrupperna är sämre än dem i ingruppen. Ingruppen för exempelvis Hammarbys supportrar tycker att de är bäst, störst, vackrast medan utgruppen, vilket är andra fotbollslag och dess supportrar är dåliga på fotboll, har dålig klack, är tråkiga etc.

11. Skriv ner och berätta om när du eller någon i din närhet någon gång brutit mot en norm. Vad hände? Hur kändes det? Vilka sanktioner mötte den normbrytande handlingen?

En gång trängde sig en man före i matkön i affären, vilket är emot normen (normen här är: man ska vänta i kö på sin tur). De flesta blev chockerade, undrade vad denna man håller på med, och den man som var näst längst fram i kön sa åt den trängande mannen att det finns en kö att ställa sig i. När vissa normer bryts blir många frustrerade och arga, men vissa också chockerade eftersom det är, enligt dem, en så konstig handling.

12. Beskriv med värdeord de grupper du tillhör (ingrupper). Gör sedan samma sak med dina motsvarande grupper.

Vanliga värdeord människors ingrupper: Roliga, trevliga, snälla, snygga.

Kap 4 Sida 112-113

1. Diskutera utifrån ett funktionalistiskt synsätt vilka funktioner följande företeelser har i samhället:

Arbetet- Folk har arbeten så att dem kan få pengar och försörja sig. Arbeten har en väldigt viktig funktion i samhället. Utan arbeten skulle inget fungera.

Att gå i skolan- Utbildar, lär medborgarna kunskap och värderingar. 

Idrottsverksamhet- Gör det möjligt för folk att idrotta, kan samt integrera personer med samma intresse.

Partiverksamhet- Det handlar om demokratiska värden. Alla ska ha rätt att sluta sig till det partiet man delar åsikter och värderingar med.

Riksdagen- Riksdagen fattar stora beslut som påverkar hela samhället. Riksdagens roll att samspela med andra viktiga aktörer är också stor.

Polisen- Polisen upprätthåller allmän ordning och säkerhet i samhället. Samt ge allmänheten “skydd” och hjälpa till på andra sätt.

2. Kan du hitta exempel på organisationer och institutioner som inte fyller någon funktion i vårt samhälle?

Nej, det känns som att alla typer av organisationer eller institutioner på något sätt har en slags funktion.

3. Beskriv hur din klass fungerar och vilka faser ni gått igenom med hjälp av AGIL-schemat. Testa gärna också att presentera andra system som idrottsklubbar eller en kommun. Beskriv och analysera med AGIL-schemat.

När vi började i klassen fick alla anpassa sig efter skolans regler och till varandra, alltså anpassningsfasen. Vårt mål i klassen är att tillsammans klara av och gå ut skolan. För att vi ska nå vårt gemensamma mål måste vi alla jobba hårt och stötta varandra. Latensfasen är t.ex. när någon ny person kommer in i klassen och får integreras.

4. Vad händer när någon av faserna i systemet rubbas? Testa och beskriv på något av ovanstående system.

Om något i systemet rubbas så betyder det att hela systemet rubbas. Om vi t.ex. inte hade följt skolans regler i första fasen så hade vi ju inte kunnat gå i skolan alls. Alla faser i systemet är viktiga och måste fungera.

5. Vilken funktion tycker du att religion har idag, i Sverige och i andra delar av världen?

Religionen för många innebär en trygghet på olika plan. Religion för samman personer med samma tro. Det blir en gemenskap och folk känner tillhörighet. Religiösa organisationer  har olika viktiga stöttande funktioner i samhället. Exempelvis stödgrupper med mera. Men religion har också varit grunden till konflikter och krig. När människor blir för extrema i sitt utövande av religionen kan de ha svårt att acceptera att andra tycker och tänker annorlunda. Men det finns också många delar av världen där religion inte har speciellt stor betydelse. I Sverige till exempel så är det många som inte är religiösa. Jag tror religionen fortfarande har betydelse för oss människor, men inte på samma sätt som förr när religion var allt man visste. Nu har det rationella tänkandet börjat ta mycket plats.

6. Du har läst om flera sociologiska perspektiv av religion. Stämmer något perspektiv med din syn? Varför, varför inte?

Svar: Jag håller med om det Durkheim sa. Att i de mer moderna samhällena så får religionen en mindre betydelse. För det bli större fokus på individen och människors specialiseringar får större vikt. Men att religionen fortfarande spelar roll. Det finns folk som är väldigt religiösa och religionen fungerar då som en organiserad gemenskap. Och när anhängarna av religionen utför sina ritualer så bevaras också religionen. Men det finns många som skapar gemenskap på andra sätt än religion.

7. Ett sätt att se på sekularisering är att religion har tappat sin funktion att skapa integration. Hur ser du på det? Vad kan i så fall ha ersatt religionen i denna funktion?

Eller är det så att det saknas integrerande krafter i vårt samhälle?

Svar:

Vetenskapen har gjort att det går att bevisa saker på ett annat sätt än religionen. Många kanske väljer att tro på något som fysiskt går att bevisa hellre än något som sägs i en religion.

8. Kan dagens ikoner som filmstjärnor, rockstjärnor och politiska symboler ses som en ersättning för religiösa gestalter? Tänk på Marilyn Monroe, Curt Cobain och Che Guvara.

Svar: På sätt och vis, ja. Det blir ju som grupp av människor som ser upp till samma person. Och när det är en person med specifika och starka åsikter så blir det ännu tydligare. Konsekvenserna blir ju densamma som i religionen. En grupp som med samma värderingar.