Arbetsuppgift 6 - Kapitel 1 - 4; Alexandra, Moa, Paulina

Kapitel 1

1. det som har format mig till den jag är idag är mina vänner och min familj. Min familj har format mig när det kommer till vad mina intressen är. Min pappa och min storebror har spelat innebandy sen jag föddes. Så att jag gick på innebandy varje helg var en normalt för mig. Samt att jag skulle träna var självklart då det är något min familj gillar. Att jag idag fortsätter med innebandy är för att min familj har det som intresse och det smittade av sig. Mina vänner har även gjort ett intryck på mig. De har fått mig intresserad på saker jag inte hade vetat om.
   
2. självmord har man trott bara kom från psykiska sjukdomar och drogmissbruk, durkheim menade däremot att det kunde bero på hur samhället var samt så kunde religion vara en stor påverkan till självmord då man kanske inte kunde uppfylla ens “plikt”. durkheim menade även att det fanns två typer av självmord som är helt emot varandra. Dessa självmord är egoistiska självmord och altruistisk. Men Durkheim använde dessa uttryck som integration, när det kommer till egoism är individen utanför samhället och i fallet med altruism är det kollektiva starkt.
   Det altruistiska självmordet är ett tecken på ett för starkt kollektiv vilket gör att samhällets värderingar står över individen och handlingen blir uppoffring för något större. Ett exempel är islamska självmordsbombare.
   
3. Att äldre män begår allt fler självmord än de yngre kan bero på egoistisk självmord. Att de äldre har kommit bort från samhället så mycket att dem inte känner att dem hör till längre. samt att när flera äldre tycker likadant och att dem oftas är samlade på ett ålderdomshem tillsammans så finns det en chans för integration.
   
4. en anatomi i dagens samhälle kan vara att det finns alldeles för hög arbetslöshet. Många i sverige går arbetslösa och får ingen inkomst. Det kan gå så långt att det till och med blir hemlösa, detta kan bli en påverkan på självmord.  
   
5. för marx var människan och individen ingenting som kunde finnas utanför världen eller samhället.
   
6. Målratonellt- man låter ändamålet med handlingen styra.
   Värderationellt- man låter värderingar styra handlingen.
   Afferktuellt- man låter känslorna styra handlingen.
   Traditionellt- man låter traditioner styra handlingen.
   
7. den moderna  människan menade weber, hade skapat en “järnbur” där det inte längre fanns utrymme för trosuppfattningar.

Kapitel 2

1.       1. Fundera över dig själv och försök hitta exempel på sådant i din person som du kan koppla till din socialisation.

Svar: (Mitt eget svar). Min pappa är serb och serber pratar väldigt högt. Jag har då växt upp med en pappa som egentligen skriker enligt svensk kultur, när han själv anser att han pratar i normal ton. Detta har förts över till mig, då även jag fångar mig själv med att prata väldigt högt ganska ofta.

Under min mammas uppväxt så var kött ganska dyrt, vilket gjorde att min morfar alltid sa till henne när de åt mat: ”skit i potatisen, ät köttet; det är det som kostar!” Min mamma har sagt dem där exakta orden under hela min uppväxt, vilket har lett till att jag alltid försöker att äta upp all kött på tallriken när jag håller på att bli mätt, då jag skiter i potatisen/pastan osv.

2.       2. Vad i det mänskliga beteendet är biologiskt och vad är socialt, tror du?

Svar: (Mitt eget svar). Det biologiska i det mänskliga beteendet är grundläggande behov, så som näring, sömn, säkerhet, kontakt osv. Det är det som ger upphov till våra djurinstinkter, som kan göra oss aggressiva vad gäller t.ex. vår föda och beskyddande vad gäller t.ex. vår familj. Sociala beteenden är de som lärs in genom normer och bruk i vad som anses sedligt, kulturen vi växer upp i. Exempel är att hålla upp dörren, hålla armen för ansiktet när man nyser eller stå på höger sida om rulltrappan.

3.       3. Vilka är dina primära agenter?

Svar: Mina primära agenter är mina föräldrar och mina syskon.

4.       4. Vilka är dina sekundära agenter?

Svar: Mina sekundära agenter är mina vänner och mina lärare. (Mitt eget svar).  Jag har även haft en bibliotekarie som min sekundära agent.

5.       5. Hur formas du av olika medier?

Svar: Vi kan formas genom att se på skönhetsideal som visas genom medier; dvs. vilja se ut som kändisar osv. för att de ser så bra ut.

6.      6.  Vi har alla en mängd olika sociala roller. Har du förlorat en viktig roll någon gång? Hur upplevde du det?

Svar: (Mitt eget svar). Jag förlorade min roll som barnbarn till min mormor som gick bort när jag var 12 år gammal. Det var väldigt jobbigt då en del av min egen identitet förlorades.

7.       7. Har du tvingats eller känt att du behöver bryta mot en roll? Hur gick det till? Märkte du av några sanktioner av omgivningen?

Svar: (Mitt eget svar).  Jag bröt min roll som vän när jag inte längre kände för att hjälpa mina klasskompisar och andra med att göra deras läxor. Sanktionen blev att jag inte längre var en vän, en ”bror”, och jag var då bara plugghästen. Jag tyckte heller inte om att prata illa om andra eller mobba folk, vilket gjorde att jag inte riktigt umgicks med andra förutom mitt kompisgäng som var i andra delar av klassen.

8.      8.  Använd Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Hitta några av dina inramningar och beskriv dina framträdanden och masker. Vilka är de främre regionerna i ditt liv? Vilka är de bakre regionerna?

Svar: (Mitt eget svar). En inramning som jag har utspelar sig i skolan då jag pratar med läraren. Ibland visar min mask ett uppmärksamt uttryck när jag i min bakre region egentligen tänker på vad jag ska äta när jag kommer hem, eller vad jag ska spela för spel. De främre regionerna kan även visa ett leende på min mask i inramningar då folk t.ex. tränger sig i kön, då jag i min bakre region fantiserar om hur jag smäller till deras ansikten mot golvet.

9.      9. Vilka medel för intrycksstyrning använder du för att vara övertygande i dina framträdanden?

Svar: (Mitt eget svar).  Ibland kan jag gå omkring med mitt läderband med nitar runt handleden och min röda skogshuggarskjorta för att framträda mig som en rockare, vilket jag är. Ibland kan jag även bara gå runt i mjukisar och stora T – shirts för att framträda mig som en dansare/hiphopare, eller bara någon som inte bryr som om vad andra tycker.

10. Stämplingsteorin beskriver hur människor som avviker från ”normalt beteende” stämplas med olika sociala etiketter. Kan du hitta exempel på när du eller andra i din omgivning fått stämplar på sig? Hur har dessa påverkat dig?

Svar: (Mitt eget svar). När jag växte upp kunde killar bli kallade för bög när de egentligen inte var homosexuella, utan bara var sig själva och försökte inte vara lika ”macho” som alla andra killar. De kunde t.ex. gå runt i feminina färger som rosa eller inte vilja prata om hur många tjejer de skulle vilja ha sex med. De blev uteslutna då killar ansåg att det var en skam för en kille att vara som en ”tjej” eller inte vara glasklar med sin sexualitet. Antagligen för att 40% av dem faktiskt var homosexuella och skämdes över sig själva.

Även ungdomar som är uppvuxna i förorten kan få den negativa stämpeln ”förortsbarn.” Detta pga. att förorten är känd som en plats för kriminella aktiviteter, dvs. att ungdomar därifrån måste då per automatik vara kriminella eller stökiga.

Människor som har en annan hudfärg än blek får även stämplar på sig, som t.ex. ”svart”, ”kines”, ”indier” eller ”arab”. I själva verket är den där ”kinesen” korean och den där ”araben” är egentligen syrian. Bara pga. etniciteten så ser man redan människan på ett visst sätt, t.ex. att en ”svart” person måste vara högljudd och lukta kokosolja när den här personen egentligen också kanske tycker om The Beatles, tycker om pannkakor och Moderaterna. Man ser inte personen och dess personlighet, utan man ser bara etniciteten.

Dessa stämplar är bara några exempel, men som gör mig oerhört frustrerad och ledsen, då alla dessa stämplar har en sak gemensamt. Om man är annorlunda från gruppen så blir man utstött och möjligen mobbad. En kille som inte beter sig som en ”kille” är bög, och om han faktiskt var bög så skulle han bli ännu mer mobbad. En ungdom från förorten är stökig och kan inte prata ren svenska, medan en indier, som egentligen är född i Sverige, måste lukta illa och har ett roligt namn. Varför måste man vara som alla andra? Varför kan man inte bara få vara sig själv? Dessa stämplar har påverkat mig på det sättet att jag inte är tyst när det gäller att stå upp för andras rättigheter och säga till när någon behandlas illa för vem dem är.

13.   Rita upp vilka positioner du har, exempelvis i din kamratkrets. Vilka förväntningar möts du av på dessa positioner? Vilka roller bildar positioner? Hur vill du beskriva rollerna?

Svar: I en kompiskrets har man positionen kompis/kompis, eller bästa kompis/bästa kompis. Dessa positioner ger andra förväntningar om en själv som möjligen beskyddare, en anförtrodd, lojal, tillförlitlig och icke dömande, som då bildar positionen samt rollen av vännen som är något av dessa.

14.   Välj en roll, exempelvis den du har i skolan. Vilka sanktioner möts du av när du bryter mot förväntningarna som finns gentemot rollen?

Svar: Jag har exempel på fråga 7.

Kapitel 4

1.       1. Diskutera utifrån ett funktionalistiskt synsätt vilka funktioner följande företeelser har i samhället:

Arbetet: Arbetet ger arbetaren pengar som denne sedan kan betala skatt med och bidra till samhället på diverse vis.

Att gå i skolan: När barn går i skolan lär de sig kunskaper som de kommer att behöva för att kunna jobba med sitt yrke senare, då de betalar skatt och bidrar till samhället.

Idrottverksamhet: Folk stärker sina kroppar genom idrottsverksamhet och gynnar på så sätt bl.a. befolkningens hälsa samt goda chanser för graviditet.

Partiverksamhet: Ger människor en plats att få verksamma i och känna sig betydelsefulla. Ger chans till nya reformer och samhällsidéer för att förbättra samhället.

Riksdagen: En plats där samhällets bästa är i centrum, där man diskuterar och stiftar regler och lagar för att förbättra helheten.

Polisen: Ser till att samhällets lagar och regler följs så att helheten är skyddad.

2.      2. Kan du hitta exempel på organisationer och institutioner som inte fyller någon funktion i vårt samhälle?

Svar: Nej

3.       3. Beskriv hur din klass fungerar och vilka faser ni har gått igenom med hjälp av AGIL – schemat.

Svar: Anpassningsfasen: För att kunna vara en sociologiklass måste eleverna anpassa sig till skolans och lärarens regler.

Måluppfyllelse: Målet är att göra den stora undersökningen efter jullovet och få godkänt i kursen.

Integration: För att få så bra betyg som möjligt måste eleverna integrera sig med varandra och läraren inom t.ex. projektarbeten.

Latensfas:Nya elever kanske möjligen börjar får de lära sig reglerna och hur just denna klass fungerar, mönster bildas.

4.     4. Vad händer när någon av faserna rubbas?

Svar: Hela systemet rubbas. Fasen måste ordnas till för att det återigen ska bli balans och harmoni.

5.       5. Vilken funktion tycker du att religionen har idag, i Sverige och i andra delar av världen?

Svar: (Mitt eget svar). En gemensam sak som folk från olika delar av världen kan ena sig i och känna sig trygga med.

7.  Ett sätt att de på sekulariseringen är att religionen har tappat sin funktion att skapa integration. Hur ser du på det? Vad kan i så fall ha ersatt religionen i denna funktion? Eller är det så att det saknas integrerade krafter i vårt samhälle?

Svar: Det som kan ha ersatt religion är vetenskap, då befolkningen har blivit mer rationell och inte vänder sig till en gud för att få svar på sina frågor. Det är inte bara religion eller vetenskap som har integrerande krafter. Det är bara att se när det är dags för Champions League.

8. Kan dagens ikoner som filmstjärnor, rockstjärnor och politiska symboler ses som en ersättning för religiösa gestalter? Tänk på Marilyn Monroe, Curt Cobain och Che Guevara.

Svar: Ja. Religiösa gestalter tillbes och vördas av människor som söker att leva som denne och söker hjälp samt stöd i livet. Marilyn Monroe inspirerade och inspirerar många kvinnor runt om i världen till att ta tag i sitt eget liv och vara självständiga. Människor kan relatera till Curt Cobain och hans låttexter, medan Che Guevara fortfarande inspirerar folk som står emot makten. Människor ser upp till dessa gestalter och försöker efterlikna dem för att kunna uppnå sina egna mål, såsom religiösa gestalter.



Aleksandra (HU14), Moa (SA14ME), Paulina (EK14)