kapitel 2.
S.35-57
1.
Fundera över dig själv och försök
hitta exempel på sådant i din person som du kan koppla till din socialisation.
-
Det i min personlighet som jag
kopplar till min socialisation är sånt jag lärt mig som liten men också sånt
jag lärt mig under min uppväxt än så länge som till exempel hur man pratar, hur
man kryper eller hur man går, bordsskick såklart, hur man behandlar andra.
2.
Vad i det mänskliga beteendet är
biologiskt och vad är socialt, tror du?
-
Vi människor blir uppfostrade till
att vara på ett visst sätt av våra föräldrar och vi lär oss hur vi ska bete oss
i samhället för att ”passa” in i det. Som till exempel bordsskick, hur man
behandlar andra och så vidare. Det blir då ett biologiskt beteende eftersom att
det är så vi blir lärda av familjen från början av livet och det kommer följa
med oss hela livet. Det är så våra föräldrar har blivit uppfostrade av deras
föräldrar och som de tidigare blivit uppfostrade och lärda av sina föräldrar
och så vidare. Sen har vi det sociala beteendet som är det vi lär oss av
samhället. Våra vänner och deras familj, av det vi ses i sociala medier eller
det vi ser och hör som pågår på allmänna platser. Samhällets regler är också
sånt som påverkar ens sociala beteende. Något som är socialt i vårt beteende är
till exempel hur vi ska bete oss i skolan med mera.
3.
Vilka är dina primära agenter?
-
Mina primära agenter är min familj
och släkt. Min mamma, pappa, min lillebror, farmor, mormor, morfar, mina kusiner
med flera alltså de som står mig närmast.
4.
Vilka är dina sekundära agenter?
-
Mina sekundära agenter är mina
vänner och deras vänner. Pojkvännen och hans familj och kompisar. Personer man
ser i allmänheten och lärare. Alltså dom
som inte står mig allra närmast men som ändå är en stor del av mitt liv.
5.
Hur formas du av olika medier?
-
Medier tror jag påverkar och
formar oss människor väldigt mycket nu för tiden. Medier finns runt oss hela
tiden på ett eller annat sätt. Kändisar och officiella personer också. Om en
officiell person skriver sina åsikter eller att de gillar till exempel en viss
produkt så vill vi plötsligt alla ha den produkten eller föremålet för att den
officiella personen tycker om den.
6.
Vi har alla en mängd olika sociala
roller. Har du förlorat en viktig roll någon gång? Hur upplever du det?
-
Jag kommer inte på någon roll just
nu som jag skulle kunnat tappa.
7.
Har du tvingats eller känt att du
behöver bryta mot en roll? Hur gick det till? Märkte du av några sanktioner
från omgivningen?
-
När jag var tvungen att hoppa av
ridningen ett tag när jag hade mycket annat att tänka på så kände jag att jag
behövde bryta mot en roll. Ridningen har alltid vart en stor del av mitt liv
och jag har alltid sett mig själv som en ryttare. Om jag någon gång skulle
behöva sluta med ridningen skulle en del av mig försvinna. När jag tog en paus
från ridningen kände jag mig tom och mina föräldrar och min ridlärare och
vänner som också är ryttare blev chockade och man såg att dom blev besvikna
eftersom att dom alltid stöttat och trott på mig och ridningen. Mina föräldrar
sa också att jag blev mindre motiverad att göra saker och att det mesta i mitt
liv handlade om skolan. Jag hade inte så mycket fritid kvar och jag fick liksom
ingen paus från skolan och det som gjorde mig stressad. Dom tyckte att jag
behövde ridningen för att kunna rensa tankarna.
8.
Använd Erving Goffmans
dramaturgiska perspektiv. Hitta några av dina inramningar och beskriv dina
framträdande och masker. Vilka är de främre regionerna i ditt liv? Vilka är de
bakre regionerna?
-
Mina inramningar som jag kan komma
på nu är skolan, mitt jobb, ridningen och hemmet. De främre regionerna i mitt liv är väll hur
jag är som person. Jag vill att folk ska se mig som en snäll, omtänksam och
hjälpsam men också som person som är ganska tuff och vill klara sig rätt mycket
på egen hand och som folk kanske har mycket respekt för. Mina bakre regioner är
när jag kommer hem. Byter om från jeans till mjukisbyxor och som tar av den
fina tröjan och tar på en tjocktröja och sen som sätter upp håret i en tofs.
Jag kan vara mitt ”privata” jag. Den som är minder tuff av sig och som kanske
inte alltid vill klara sig själv.
9.
Vilka medel för intrycksstyrning
använder du för att vara övertygande i dina framträdanden?
-
Jag använder olika sätt att prata
beroende på vilket situation det handlar om, olika gester för att förstärka det
jag säger, mina kläder är också en intrycksstyrning som vi alla använder.
Kläderna är ett av dom första intrycken man får av en person om man till
exempel ser en person med svarta kläder, svart hår och nitar tänker man ganska
snabbt att den personen gillar rock och är en ganska tuff person medans om man
ser en person med en rosa klänning och blont lockigt hår så tänker man att den
personen är en väldigt snäll och inte så tuff person.
10. Stämplingsteorin beskriver hur människor som avviker från ”normalt
beteende” stämplas med olika sociala etiketter. Kan du hitta exempel på när du
eller andra i din omgivning fått stämplar på dig? Hur har dessa påverkat dig?
-
När folk ser mig rida till exempel
har personer som inte känner mig sett att jag är en bra ryttare till exempel.
Eller när folk ser att jag hjälper kompisar med läxor eller något liknande så
ser som att jag är en omtänksam och hjälpande person. Efter ett tag här på
Tumba gymnasium gick jag veta från en kompis att första gången hon såg mig och
våra andra kompisar från foto så trodde hon att vi var några som bara håller
oss till en viss typ av person. Att vi var lite av så kallade ”bitchar” som var
rätt dryga mot andra. Hon sa också att hon trodde att hon aldrig hade en chans
att bli kompis med oss. Då fick vi en stämpel på oss av henne som sa att vi var
bitchar och att vi var ganska dryga även fast vi egentligen är raka motsatsen
till det. Det har väll inte påverkat mig jätte mycket eftersom att jag själv
innerst inne vet vem jag är. Men det är väll lite tråkigt att vissa ser mig på
det sättet som hon gjorde innan hon ens lärt känna mig.
11. Gå ut med din mobiltelefon och fotografera så många symboler, märken
och skyltar du kan hitta. Visa upp symbolerna för dina klasskompisar. Diskutera
vad tolkar ni symbolerna på samma sätt?
Vi alla hade samma tolkning av dom flesta av
dessa symboler, märken och skyltar.
-
Apple loggan: När vi ser loggan tänker vi på
varumärket Apple och deras produkter alltså iPhone, MacBook datorer, iPad, mm.
-
Övergångsställsskylten: Vi tolkar också denna
skylt lika. När vi ser den tänker vi att där stannar man och kollar så att inga
bilar kommer innan man passerar över vägen.
-
Stoppskylt: När vi ser denna tänkte vi alla
att när man ser denna skyllt ska man stanna och stå helt stilla innan man får
åka vidare.
-
Skoda loggan: När vi ser den här loggan så
tänker vi också på varumärket Skoda alltså på bilmärket Skoda.
-
Wifi symbolen: När vi ser denna vet vi att där
finns det wifi man kan koppla upp sig på.
-
Privat område skylt: Här får man inte gå in om
man såklart inte har tillstånd att göra det. Det höll vi alla med om och tolkar
den skylten lika.
12. Rita ner en trädstruktur över din familj med alla familjemedlemmar.
Böja med dig själv och sen fyller du på med de medlemmar som du tycker tillhör
din familj. Jämför i klassen – hur skiljer era skisser sig åt? Var drar ni
gränsen för vem som är medlem i familjen och vem som utesluts? Hur definierar
ni situationen och begreppet ”familj” lika eller olika?
-
Vi i gruppen hade ganska lika
trädstrukturer över våra familjer. Vi hade först oss själva sen våra föräldrar,
sen syskon, mor och farföräldrar, mostrar/fastrar, morbröder/farbröder, kusiner
och så vidare. Vi tycker också att kompisar kan ses som familj men dom tillhör
inte den närmsta familjen om man säger så. Vi definierar begreppet familj rätt
lika.
13. Rita upp vilka positioner du har, exempelvis i din kamratkrets. Vilka
förväntningar möts du av på dessa positioner? Vilka roller bildar dessa
positioner? Hur vill du beskriva rollerna?
- dotter/föräldrar, elev/lärare,
kompis/kompis. Som dotter förväntas jag hjälpa till hemma genom att hjälpa till
med maten, ta ut soporna, hjälpa att städa huset, plocka i och ur diskmaskinen
eller följa med på olika kalas för dom som fyller år eller besöka släkten. Som
elev förväntas jag ta mina uppgifter på allvar, göra mina läxor och lämna in
dom i tid, jag förväntas också hjälpa mina klasskamrater. Dom kompis förväntas
jag alltid finnas där för kompisarna om dom behöver min hjälp med något eller
om dom bara vill prata av sig om något jobbigt har hänt till exempel.
14. Välj en roll, exempelvis den du har i skolan. Vilka sanktioner möts du
av när du bryter mot förväntningar som finns gentemot den rollen?
-
I skolan är jag den som för det
mesta alltid har smink och försöker klä mig rätt så bekvämt men ändå så att jag
känner mig fin. En gång kom jag till skolan utan smink för att jag inte hade
haft tid att sminka mig på morgonen och reaktionerna från kompisarna och lärare
var först att dom kollade om det verkligen var jag. Dom kände liksom inte igen
mig eftersom att dom var så vana att se mig med smink. Sen fick jag bara bra
snälla och positiva kommentarer att jag var fin med mera.
Sociologi, Kapitel 3:
Frågor sidan 92,93:
1)
Kultur är det som vi som människa
tillhör till eller som påverkade oss att blir det som vi är nu. Till exempel
musik visar kultur, om det är pop till exempel då det visar hur de som spelar
pop musik ser på världen. Vi
positionerar oss som individer genom vår kulturella smak, kulturen är viktigt
för oss för att vissa vem vi är. Och å andra sidan kulturen innefattar våra
traditioner, sätt att tänka och leva, många kulturer definieras genom att de
delar gemensamma värderingar, sätt att se på världen, sätt att prata och sätt
att bete sig.
2)
När vi använder kultur och syftar
på dessa saker brukar vi tala om finkultur, till skillnad från populärkultur,
vi kan säga att vissa kulturella yttringar har högre status än den andra. Till
exempel Opera anses vara finare än att gå på popkonster. Jag tycker mycket om
finkultur för att det är finare än populärkultur, till exempel Opera vi inte
kan säga att det är populär kultur utan det är en finkultur för att det
berättar mer om konst inte om något som händer på gatorna som till exempel rap.
3)
Det finns många människor som sina
föräldrar lärde de hur de ska behandla i många situationer, men jag tycker att
många gånger jag bryter normerna och jag gör det som jag tycker är rätt men
mina föräldrar tycker att det är fel. Till exempel normer säger att jag måste
hälsa på någon som jag känner, men jag tycker att det betyder ingenting för att
det som jag måste hälsa på är det som jag känner mycket och vi har stark
relation.
4)
Skillnaden kan vara att var och en
har sitt eget sätt att tänka vilket ledeer till att det ska vara en annan
kultur, eller en annan sätt att leva.
5)
Normer är regler för hur medlemmar
i en grupp, nation eller annan social samhörighet ska tycka eller handla eller
vilka egenskaper de ska ha för att passa i samhället. Det är normerna som talar
om vad som är rätt och fel. Det finns normer som gäller i stort och för hela
riken men det finns också normer som kan vara avgränsad till grupper,
arbetsplatser eller en skola. Men det finns också flera typer av normer
formella och informella normer. De formella är uttalade regler som lagar eller
regler inom organisationer.
6)
Integration kan vara högst
avgörande för hur vi mår och handla och att integrationen påverkade antalet
självmord. Men andra studier visar att låg social kontroll, alltså låg
integration påverkar kriminaliteten i ett samhälle. Men individens ansvar är
att göra det om normer i samhället säger utan att tänka om det vill jag göra
eller inte.
7)
Vi kan hantera kriminella personer
genom att lägga de i fängelse men samtidigt försök att förstå varför de gjorde
så och börja hjälpa de och ta de till rätt områden. För att om vi fängslade de
bara då de kan göra det om, men om vi förstår orsaken och försökte att lösa den
det blir bättre. För att som vi sa det inte bara personens fel utan det
samhällets fel också.
8)
Jag tycker att dödsstraff är fel,
för att ingen har rätt att ta annans liv även om personen dödade eller gjorde
en kriminologi. Istället han kan vara på fängelse hela livet istället att
använda dödstraffen.
9)
Ingruppen är vi, gruppen som du
tillhör till men utgrupp är gruppen som du inte tillhör till och du inte vill
tillhör till. Ingruppen för mig är det som består av min tradition och det som
jag känna trygg i men utgruppen är gruppen som är oklart och som består inte av
min tradition.
10)
Det kan vara att ingruppen inte vill möta
någon från utgruppen, dvs. att jag inte vill möta någon från annan grupp eller
som inte tänker som mig.
11)
En kvinna som brutit normerna genom att gifta
sig med en man som är från annan religion, så att hennes föräldrar ville inte
prata med henne längre. Så att hon inte kunde fortsätta sitt liv på normalt
sätt för att hon brutit mot ett norm. Och hon kände att hon gjorde fel men sen
när hon tänkte sa hon att jag vill göra det som jag tycker är rätt inte
reglerna eller samhället eller mina föräldrar.
12)
Ingrupper är grupper som jag
förstår, som inte är konstigt och som jag känner mig trygg i till exempel de
som gillar att läsa och veta mer och som gillar att lyssna på klassik musik.
Men utgrupp är gruppen som jag inte kan förstå och som jag tycker är konstigt,
till exempel de som lyssnar på rock och som har konstiga kläder.
Kapitel 4:
Frågor sidan 12-113
6) Jag tror att Durkheim hade
rätt med att säga religionen har en funktion i samhället och om man ska kunna
förstå den måste man se på helheten. För att religionen säger att man måste
titta på olika perspektiv och man måste respektera varandra vilket betyder att
titta på helheten.
7) Det som är bra att tänka på
är att integrera krafter i samhället, som Derkheim sa att man måste titta på
helheten och de vad de andra tycker. Så jag tycker att det saknas integrerade
krafter i samhället.
8) Det kan ara så för vissa
människor, men om människa ä religiös så jag tror inte att han kan byta från att
tror på en gud till en människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar