Kapitel 1 - Felicia
1. Kartlägg dig själv och förklara vad som har format dig till den du är – beskriv olika intressen, egenskaper och delar av dig själv och vad som avgjort att dessa är en del av dig.
Det finns flertal olika faktorer som format mig till den jag är t.ex. mina egenskaper, mina intressen, min familj och mina vänner. I första hand är det min familj som format mig med tanke på att det är dem som har uppfostrat mig och skapat en slags grundbild av mig själv. Men i nutiden tror jag att jag blivit mest påverkad av mina vänner. De påverkar nämligen allt om mig, hur jag pratar, hur jag klär mig, mina fördomar och egentligen reflekterar vem jag är. Människor har nämligen en tendens att bete sig som sitt umgänge och utan att jag tänker eller märker av det så stämmer det verkligen in på mig. Jag är som mina vänner vilket både kan vara en för- och nackdel. En människas egenskaper formar även en individ och under min livsgång kommer mina egenskaper att ändras. Dock grundades dessa i min uppfostran och med tiden både förbättrats och försämrats, men det är mina egenskaper som gör mig till mig, eftersom de påverkar hur jag svarar på frågor eller hur jag reagerar i situationer.
2. Diskutera vilka typer av självmord som kan tänkas finnas i vårt samhälle. Använd Durkheims begrepp egoistiska respektive altruistiska självmord.
Durkheim menade på att det finns två typer av självmord, nämligen det egoistiska och altruistiska självmordet, även kallat det själviska och osjälviska självmordet. Durkheim ansåg att det var större chans att en människa skulle begå egoistiskt självmord om denne stod långt utan för samhället samt att det var större chans för ett altruistiskt självmord om en människa var mycket insatt i ett speciellt samhälle där samhällets värderingar är större än individen. Detta anser jag att det fortfarande stämmer i dagens samhälle. Människor som begår ett egoistiskt självmord mår ofta väldigt dåligt, kanske på grund av att de är utstötta ur samhället dvs. att det eventuellt blir mobbade. Människor som däremot begår ett altruistiskt självmord är ofta djupt insatt i sitt samhälle, detta är ofta en religion eller en annan typ av samhälle med väldigt starka åsikter. Dessa anser att ens eget liv inte betyder lika mycket som att t.ex. framföra ett meddelande för samhället och detta gör de ofta genom att t.ex. vara en självmordsbombare.
3. Hur skulle man kunna sociologiskt förklara varför det är äldre män som är den grupp i dagens samhälle som begår flest självmord? Varför är det unga som begår minst antal självmord? Använd begrepp som integrering.
Självmord är vanligast bland äldre män i åldrarna 65 år och uppåt och orsakerna till dessa är ofta depression eller kroppsliga sjukdomar. En anledning till detta kan vara att när man blir äldre är risken större att man hamnar längre bort från samhället vilket i sin tur ökar risken för det egoistiska självmordet. Äldre människor har inte samma tillgång till integrering som unga har, utan de är ofta ensamma eller umgås endast med ett fåtal andra människor. Unga människor har det däremot hyfsat lätt att träffa nya människor eller i allmänhet kunna träffa folk, vilket minskar risken till att de känner sig utanför i samhället och risken till att begå det egoistiska självmordet.
4. Durkheim beskrev anomi som ett samhällstillstånd där det rådde obalans. Vilka tecken på anomi kan du finna i vårt samhälle idag?
Enligt Durkheim har alla delar i vårt samhälle en funktion som sedan bidrar till helheten, alltså spelar alla dessa delar ett samspel med varandra vilket då leder till balans i samhället. Om något rubbade denna balans hamnade samhället i ett tillstånd som Durkheim kallade anomiskt. Detta betyder alltså att om någonting sker i samhället som stör våra normer och vårt normala liv blir samhället anomiskt. Detta kan till exempel vara att tågen slutar att fungera vilket betyder att samhället hamnar i obalans på grund av att en del av samhället har rubbats.
5. Marx menade att historien följer ett bestämt mönster. Vad blir kvar av mänsklig kreativitet och frihet om vi i stor utsträckning är en produkt av vår samtid eller samhällsstrukturer?
Karl Marx menade på att människan kastades in i samhällsstrukturen som i sin tur påverkade och formade individen. Människan är dock en del av världen och kunskapen en människa skapar bygger på människans aktiva handlande i världen. På grund av detta finns det utrymme för människan att påverka och bygga om samhällsstrukturen och samhället. Sammanfattningsvis formas människan av samhället men med hjälp av sitt agerande, som t.ex. kreativitet och frihet, kan man påverka strukturen.
6. Vilka exempel kan du hitta på olika typer av handlingar i vårt samhälle? Utgå från och exemplifiera med Webers idealtyper för handling.
Max Weber framställde fyra så kallade idealtyper som människan kunde handla rationellt utifrån och dessa fyra är målrationellt, värderationellt, affektuellt och traditionellt. Alla dessa typer av handlingar anser jag fortfarande finns i vårt samhälle.
Målrationellt - När ändamålet styr handlingen. Ex, vinna en match.
Värderationellt - När värderingar styr handlingen. Ex, är rasist - handlar därefter.
Affektuellt - När känslor styr handlingen. Ex, räddar någon pga. man älskar den.
Traditionellt - När traditioner styr handlingen. Ex, har alltid varit så och ska alltid vara så.
7. Weber menade att det rationella tänkandet skulle sätta den moderna människan i en “järnbur”. Vad talar för och emot att vi idag befinner oss i denna förnuftets järnbur?
Det är mycket vanligare att folk nuförtiden är mer rationella. En faktor till att vi lever i förnuftets järnbur är att det är fler människor som tror på evolutionsteorin än på Bibelns version om Eva och Adam. Alltså har vetenskapen bevisat andra sidor utav många olika trosuppfattningar som vi människor hellre väljer att tro på. Det finns alltså inte plats för trosuppfattningar när de vetenskapliga förklaringarna är mer rationella.
Kapitel 2 - Lovisa
1. Fundera över dig själv och försök hitta exempel på sådant i din person som du kan koppla till din socialisation.
Det finns massor av olika saker i mig som en kan koppla till socialisation. Bland annat alla ord jag kan, om jag inte fått reda på att en bil är just en bil när jag var yngre skulle jag inte ha den kunskap om ordet som jag har idag. Om jag inte hade blivit utsatt för primär socialisation när jag var mindre skulle jag inte heller veta hur kulturen i landet jag bor i ser ut. Det är även här jag lär mig tala och konversera med andra människor
Sekundär socialisation kan jag koppla till mig själv på så sätt att när jag gick i fyran började jag spela fotboll. Jag lämnade min Comfort zon i familjen och gick ut och upptäckte världen utanför. Detta gjorde jag även när jag själv valde att byta skola i sexan, jag valde att jag skulle byta från skolan jag gått på sen sexårs till en helt ny skola med nya miljöer och människor.
2. Vad i det mänskliga beteendet är biologiskt och vad är socialt, tror du?
Det biologiska i en människas beteende tror jag är saker vi måste göra för att överleva, t.ex. äta, ibland inkluderar även det att en måste skada eller ta till andra medel för att få mat. Även sömn ser jag som en människas biologiska beteende. Allt detta måste fungera för att människan ska kunna överleva därför anser jag att det är det biologiska i en människas beteende.
Det sociologiska i en människas beteende å andra sidan är något helt annat. Det är det vi gör när vi integrerar med andra människor och varelser. Alltså hur vi beter oss runt omkring andra människor. Vissa kanske börjar prata jättemycket om de är nervösa med andra bara står där helt tysta och undviker ögonkontakt.
3. Vilka är dina primära agenter?
Mina primära agenter är alla människor i min omgivning när jag var yngre, som har hjälpt mig att bli den person jag är idag. Till exempel har mina föräldrar lärt mig att gå och prata, mina mor- och farföräldrar har lärt mig hur jag ska uppföra mig hos andra. Alltså alla dem som har hjälpt mig med det grundläggande en människa ska veta i ung ålder.
4. Vilka är dina sekundära agenter?
Mina sekundära agenter är alla människor som på något sätt bidragit i min personliga utveckling när jag valde att lämna min Comfort zon i familjen. Till exempel har de vuxna i min kyrka har lärt mig att bli en mer självsäker person som vågar prata inför stora grupper. Mitt fotbolls- och handbollsspelande har också gjort att jag utvecklat en mer social förmåga.
5. Hur formas du av olika medier?
Dagens samhälle är ständigt uppkopplat vilket gör att vi hela tiden har tillgång till medierna. Medierna påverkar oss på så sätt att vi dagligen ser bilder och texter som säger att vi ska se ut på ett visst sätt eller klä oss på ett visst sätt. När vi sedan ser att alla andra har på sig det eller ser ut på det sättet vill även vi se ut så, även om det är ohälsosamt. Medierna ger oss också en speciell bild på t.ex. en specifik plats som gör att vi vill resa dit och när vi kommer dit var det inte alls som vi förväntats oss. Medierna har alltså satt upp en falsk förhoppning för oss.
6. Vi har alla en mängd olika sociala roller. Har du förlorat en viktig roll någon gån? Hur upplevde du det?
Inte vad jag kan komma på nu i skrivandet stund. Har säkert gjort det någon gång men inte riktig reflekterat över det och bara låtit det flyta förbi.
7. Har du tvingats eller känt att du behöver bryta mot en roll? Hur gick det till? Märkte du av några sanktioner från omgivningen?
Faktiskt inte.
8. Använd Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Hitta några av dina inramningar och beskriv dina framträdanden och masker. Vilka är de främre regionerna i ditt liv? Vilka är de bakre regionerna?
En av många inramningar i mitt liv är handbollsplanen. Här uppträder jag på ett speciellt sätt i jämförelse med när jag är i omklädnadsrummet innan matchen. På handbollsplanen är jag snäll mot mina lagkompisar och gör alltid mitt bästa samt så är jag sportslig mot motståndarlaget. Handbollsplanen är också min främre region, det är här jag måste spela en roll och vida andra hur en ”bra” handbollsspelare ska vara. Omklädnadsrummet blir då min bakre region, här behöver jag inte ha på den där masken där jag måste vara sportslig mot motståndarlaget. I omklädnadsrummet kan jag tillsammans med mina lagkamrater prata om hur dåliga våra motståndare är utan att de får reda på det. Jag är alltså mycket mer avslappnad i min bakre region, det är där jag kan vara mer privat.
9. Vilka medel för intrycksstyrning använder du för att vara övertygande i dina framträdanden?
När jag verkligen vill att t.ex. barnen i handbollsskolan ska lyssna blåser jag i visselpipan och höjer rösten en aning samtidigt som jag använder mig av mitt kroppsspråk. Olika typer av Gester, sätt att prata på, kläder och andra saker hjälper oss att styra det intryck vi vill att andra människor ska få när vi pratar med dem.
10. Stämplingsteorin beskriver hur människor som avviker från ”normalt beteende” stämplas med olika sociala etiketter. Kan du hitta exempel på när du eller andra i din omgivning fått stämplar på sig? Hur har dessa påverkat dig?
Detta händer dagligen i min omgivning. Till exempel om en person i min klass pluggar väldigt mycket och får A på varje prov så stämplas den med etiketten ”A-barn” vilket har både en negativ och positiv klang. Det positiva med den är att personen själv vet att det lönar sig med att plugg och verkligen försöka i skolan. Medan det negativa kan vara att personen i fråga blir utstött från klassen då den avviker från ”normen” att en ska plugga lagom och få lagom bra betyg.
11. (12) Rita ner en trädstruktur över din familj med alla familjemedlemmar. Börja med dig själv och sen fyller du på med de medlemmar som du tycker tillhör din familj.
Ritningen kommer på separat papper.
12. (13) Rita upp vilka positioner du har, exempelvis i din kamratkrets. Vilka förväntningar möts du av på dessa positioner? Vilka roller bildar dessa positioner? Hur vill du beskriva rollerna?
I min kompiskrets är jag den som är allra mest omtänksammaste. Jag ser gärna att mina kompisar har det bra innan jag ser till mig själv. Vilket gör att jag kan få positionen som ”Lill mamma”, dvs att jag är den som tar hand om alla i gruppen. Förväntningarna jag möts i denna position är att det alltid är jag som måste se till att alla i gruppen har det bra, och om det sedan visar sig att det inte är så får jag indirekt skulden. Mina kompisar kanske inte säger att det är mitt ”fel” rakt ut, utan jag förstår det på deras kroppsspråk och tonfall.
13. (14) Välj en roll, exempelvis den du har i skolan. Vilka sanktioner möts du av när du bryter mot förväntningarna som finns gentemot den rollen?
I skolan har jag rollen som klassens ”hjälpare”. Jag är expert på att bjuda in mig själv i samtal där någon frågar om hjälp. Detta både uppskattas och inte uppskattas vilket är helt förståeligt. Men då jag har rollen som klassen ”hjälper” och jag väljer och säga nej till någon som frågar om hjälp blir det lite missnöjen. Visserligen accepterar mina klasskamrater att jag säger nej men jag ser i deras ögon att de blev besvikna. Detta gör att jag själv får dåligt samvete och detta ligger och gnager i mitt huvud hela dagen. Ibland har det blivit så att jag sagt nej på ett sätt jag inte riktigt menat och då har det blivit lite mer större sanktioner från mina klasskompisars sida. Bland annat har det lett till att de inte frågat om hjälp från mig någon fler gång utan jag har fått gå och fråga de själv om det behöver hjälp.
Kapitel 3 - Aisha
1. Vad tänker du när du hör ordet kultur?
Ordet kultur associaliserar jag med en grupp individer som delar samma bakgrunder, det kan vara allt från att dela samma musiksmak till vilken samhällskultur som man tar del av eller/ och traditioner. En kultur är en grupp människor som delar samma åsikter, bakgrunder eller smak.
2. Hur ser du på skillnaden mellan finkultur och populärkultur? Vad gillar du för kultur? Är det fin- eller populärkultur?
Finkultur är kulturer som man anser har högre statur som till exempel att gå på opera medan populärkulturen är kulturer där det är vanligare att gå på exempelvis Taylor Swifts konsert. Den största skillnaden mellan dessa två kulturer är klasskillnaderna, eftersom att finkulturen anses ha en högre status är det också dyrare att gå på medan en populärkultur anses ligga lägre ner i skalan. De som utövar dessa olika kulturer ser också annorlunda ut. På finkulturen är det oftast äldre som gillar och vise versa när det kommer till populärkulturen. Den kultur som jag skulle säga att jag utövar är populärkulturen men jag kan ibland tycka att finkulturen också är intressant, men det är inget som jag skulle säga att jag utövar lika mycket som jag gör när det kommer till populärkulturen.
3. Om du tänker kultur som levnadssätt, normer etc. Vilka kulturer är du en del av? Tänk exempelvis på begrepp som punk, emo eller svensk.
I en kultur finns flera subkulturer, den kan vara en inriktning som svensk kultur men där det ryms populärkultur, finkultur, ungdomskultur osv. Jag tillhör bland annat ungdomskulturen och populärkulturen.
4. Vad utmärker och vad är skillnaden mellan dessa kulturer?
Kulturernas grund likhet är att man aldrig föds med en kultur utan kulturerna skapas genom socialisationer i någons liv. Däremot kan man växa upp i en kultur, det vill säga i sin familj. Familjen har en stor påverkan på dina kulturella val. Skillnaderna är vad som sedan blir någons fasta kulturval, att till exempel gilla popkulturen. Men självklart kan man alltid förändra sin kultur men du kommer alltid att tillhöra någon/några olika grupper av kultur.
5. Vilka normer finns det i dessa kulturer och de sociala sammanhang du är en del av?
Informella och formella normer är två kulturer som jag bland annat tar del av. Informella normer är normer som inte är ned skriva men som ändå har en regel, till exempel hur man ska bete sig framför andra människor, som att man till exempel inte får rapa framför folk. Dessa är regler som inte är skrivna men som ändå finns. Formella normer är regler som är nedskrivna i till exempel lagböcker. Det finns olika lagra i olika länder, men de är mestadels ofta densamma. Däremot kan de informella normerna se väldigt olika ut i olika samhälle.Jag är också en del av ungdomskulturen, islamiska kulturen, svenska kulturen, Alby kulturen etc.
6. Vilket är individens ansvar och vilket är samhällets när en person begår en kriminell handling?
Samhällets ansvar när en person begår en kriminell handling är att lära ut det som är rätt och fel, och inte uppmana till fel saker, för att förhindra att kriminalitet blir en vana. Man kan fråga sig varför en stat skulle uppmuntra till kriminella handlingar eller om det till och med är så att de uppmuntrar till sådant. Men det är inte ovanligt i fattiga länder med diktaturer som till exempel Colombia eller Kongo där stater kan betala för kriminella gäng för att försöka upprätthålla deras land så som de vill ha det.
Individens uppgift är att inte samverka med kriminella och vissa på ett moraliskt och principfast sätt att de kriminella handlingarna är fel.
7. Hur tycker du att vi ska hantera kriminella personer i vårt samhälle?
Eftersom att kriminalitet bildas genom en segregation i ett samhälle kanske man borde fokusera mer på att få de personer i de områdena där kriminalitet är förekommande att känna sig integrerade i samhället.
8. Anser du att det är rätt eller fel med dödsstraff? Vilka är dina argument för eller emot?
Jag anser att dödsstraff är avvisande då det kan leda till felaktiga fakta. Det jag menar är att det i många fall är så att domstolen tagit fel på personer och dömt dem till dödsstraff. Detta har många gånger skett i till exempel USA där domstolen har en otroligt stor makt som är väldigt övervägande. Ett vanligt argument är också att det inte är upp till människor att leka Gud, alltså att de ska få bestämma ifall en människa ska få lever eller inte, det är inte deras liv att ta. Självklart vill man alltid att en människa som gjort något hemskt till en ska få det sämre, men att ta livet av någon hjälper ingen. Istället kan man förespråka det så kallade reparativa rättsskipningen. Detta innebär att den person som begått ett mord får möta konsekvenserna för sina handlingar. Han kanske får bemöta de anhöriga till offret för att förstå sina fel osv.
9. Fundera på vilka gruppsammanhang du ingår i. Vilka ingrupper tillhör du och vilka är motsvarande utgrupper?
De sociala kategorier som jag tillhör i är bland annar kvinna, medelklass och muslim. Mina ingrupper är min familj, mina vänner i skolan och utanför skolan, och min club träning. De imaginära gemenskaper (utgrupper) jag kan tillhöra är till exempel att jag anses vara invandrare, fast än min mamma är svensk och jag är uppvuxen och född i Sverige. Detta kan till exempel bero på mitt utseende och mitt val att ha på sig slöja. Jag anses också tillhöra utgruppen “blatte” eftersom att jag bor i orten. Mina egna utgrupper däremot ät ovänner och fiender.
10. Finns det några fördomar om människorna i utgrupper?
Självklart, utgrupper är en benämning på de människor som man inte skulle kunna tänka sig känna sig trygg hos, en främling som man inte träffat fast som man ändå dömt. Det är nästan samma sak med det som man brukar kalla för rasism, man har bara fått höra en massa saker om en ras, kön eller religion på media om personer som man aldrig träffat och som man sen kategoriserar i utgruppen eftersom att man känner sig rädd. Detta är också en anledning till konflikter människor emellan.
11. Skriv ner och berätta om när du eller någon annan i din närhet någon gång brutit mot en norm. Vad hände? Hur kändes det? Vilka sanktioner mötte den normbrytande handlingen?
Jag kan anses vara en normbrytare, eftersom att jag har på mig slöja. I många tjejer med slöjas fall är att man ibland kan få elaka kommentarer eller blickar, speciellt nu när IS sprider hot och hat för islam även fast vi inte har något med dem att göra. Detta kallas för en sanktion, när man till exempel bryter en norm eller en lag och får se konsekvenserna av dem, oftast en benämning på dåliga konsekvenser, och i mitt fall kan sanktionen vara negativ men också positiv.
12. Beskriv med värdeord de grupper du tillhör (ingrupper). Gör sedan samma sak med dina motsvarande utgrupper.
Har besvarat frågan på fråga 9.
Kapitel 4
Fråga 1-2 Lovisa
1. Diskutera utifrån ett funktionalistiskt synsätt vilka funktioner följande företeelser har i samhället:
· Arbetet
· Att gå i skola
· Idrottsverksamhet
· Partiverksamhet
· Riksdagen
· Polisen
En funktionalist menar att för att ett samhälle ska kunna fungera måste vissa saker verkligen fungera. Bland annat måste det finnas lagar och en polismyndighet som ser till att dessa lagar följs. Om det finns lagar men inte någon polismyndighet finns det ju ingen i samhället som ser till att lagarna följs, alltså måste polisen ha en väldigt stor funktion i samhället. Det behövs även en riksdag som bestämmer våra lagar. Det behövs personer som är specialiserade i att komma på och besluta om vilka lagar vårt samhälle har. Detta sker i riksdagen vilket gör att även detta har en stor funktion i samhället. Men för att det ska kunna finnas en riksdag med partier behövs det även en partiverksamhet i samhället.
De måste finnas en skola som vår unga kan gå till för att lära sig saker så de kan komma ut i arbetslivet senare i livet. Sen behövs arbete också för att människorna i samhället ska ha något att göra på dagarna. Om det inte finns arbete finns inte heller polisen, polisen består ju av människor som arbetar. Sedan behövs även något som våra unga och de som arbetar kan göra utanför skolan och arbetet. Då kommer idrottsverksamheten in i bilden, den har funktionen att människorna ska få en distans från sitt arbete samt skola och kunna koppla bort allting och endast tänka på idrotten hen utövar.
2. Kan du hitta exempel på organisationer och institutioner som inte fyller någon funktion i vårt samhälle?
Nej, jag kan faktiskt inte göra det.
Frågor 3-5 - Felicia
3. Beskriv hur din klass fungerar och vilka faser ni gått igenom med hjälp av AGIL-schemat. Testa gärna också att presentera andra system som idrottsklubbar eller en kommun. Beskriv och analysera med AGIL-schemat.
Det finns fyra faser i AGIL-schemat och dessa är anpassningsfasen, måluppfyllelse, integration och latensfas. I vår klass fungerar AGIL-schemat såhär:
Anpassningsfasen: När vår klass, eller vårt sociala system, grundades var vi tvungna att anpassa oss till de regler som finna på skolan, vilket i detta fall är Tumba Gymnasium.
Måluppfyllelse: Klassen har även en gemensam målbild och detta är att tillsammans klara av gymnasiet.
Integration: För att sedan nå sitt mål måste klassen ha en sammanhållning, det vill säga att alla tar sitt ansvar och stöttar varandra.
Latensfas: Detta är när det antingen börjar en ny elev i vår klass då den personen måste anpassa sig till våra normer i vår klass samt reglerna i skolan, eller då en ny årgång börjar, detta betyder att det uppkommer en helt ny klass, men som har samma syfte.
4. Vad händer när någon av faserna i systemet rubbas? Testa och beskriv på något av ovanstående system.
Om en av faserna rubbas innebär det att hela systemet rubbas. Om man återigen vill ha balans och harmoni måste man ordna till detta.
T.ex. om vår klass inte hade anpassat oss till skolan och dess regler (anpassningsfasen) hade vi inte kunnat gå i skolan överhuvudtaget.
5. Vilken funktion tycker du att religion har idag, i Sverige och i andra delar av världen?
Jag tror att religion fortfarande har en stor betydelse i dagens samhälle, både i Sverige och i resten av världen, men absolut inte på den nivå som den hade under religionens storhetstid. Förr i tiden var samhällets struktur och individers beteende och åsikter baserade på religionen, alltså kretsade hela världen kring den religion man trodde på. Nuförtiden spelar inte religionen samma roll i samhället eftersom vetenskapen och det rationella tänkandet har tagit över en stor del. Dock finns det självklart fortfarande många människor som är religiösa och är väldigt insatta i religionens ideologier men absolut inte lika många som det fanns förut.
Religionens funktion är att människor ska kunna känna tillhörighet och gemenskap, vilket den gör i dagens samhälle. Människor med samma tro för dem samman och religionen skapar en slags trygghet bland dem.
Frågor 6-8 - Aisha
6. Du har läst om flera sociologiska perspektiv på religion. Stämmer något perspektiv med din syn? Varför, varför inte?
Många av de perspektiv som jag läste om i boken passar ihop med verkligheten. Emile Durkheim talade om att religionen var en typ av integration, att det var en typ av social gemenskap. Karl Marx talade också om att religionen var ett sätt att vända sig till mot hopp i den orättvisa världen som vi lever i idag. Detta skulle jag och många andra religiösa hålla med om, då jag själv vet att min religion hjälper mig när jag känner mig ledsen eller deprimerad.
7. Ett sätt att se på sekulariseringen är att religionen har tappat sin funktion att skapa integration. Hur ser du på det? Vad kan i så fall ha ersatt religionen i denna funktion? Eller är det så att det saknas integrerande krafter i vårt samhälle?
Jag tror att vetenskapen har fått en större uppmärksamhet och är en stor anledning till varför samhällen sekulariseras. Eftersom att vetenskapen kan besvara frågor med hjälp av materiella föremål, sådant som vi kan känna och se är det enklare att tro på än sådant som man inte kan se eller känna.
8. Kan dagens ikoner som filmstjärnor, rockstjärnor och politiska symboler ses som en ersättning för religiösa gestalter? Tänk på Marilyn Monroe, Curt Cobain och Che Guvara.
På ett sätt kan det vara så, eftersom att det är enkelt för en människa att se upp till människor som är som en själv, och som är framgångsrika. Det är inte lika enkelt att försöka imitera en profet från en religion som är perfekt, eftersom att vi människor inte är perfekta.
AV: Felicia, Aisha och Lovisa!
