Arbetsuppgift 6 - Kapitel 1 - 4; Alexandra, Moa, Paulina

Kapitel 1

1. det som har format mig till den jag är idag är mina vänner och min familj. Min familj har format mig när det kommer till vad mina intressen är. Min pappa och min storebror har spelat innebandy sen jag föddes. Så att jag gick på innebandy varje helg var en normalt för mig. Samt att jag skulle träna var självklart då det är något min familj gillar. Att jag idag fortsätter med innebandy är för att min familj har det som intresse och det smittade av sig. Mina vänner har även gjort ett intryck på mig. De har fått mig intresserad på saker jag inte hade vetat om.
   
2. självmord har man trott bara kom från psykiska sjukdomar och drogmissbruk, durkheim menade däremot att det kunde bero på hur samhället var samt så kunde religion vara en stor påverkan till självmord då man kanske inte kunde uppfylla ens “plikt”. durkheim menade även att det fanns två typer av självmord som är helt emot varandra. Dessa självmord är egoistiska självmord och altruistisk. Men Durkheim använde dessa uttryck som integration, när det kommer till egoism är individen utanför samhället och i fallet med altruism är det kollektiva starkt.
   Det altruistiska självmordet är ett tecken på ett för starkt kollektiv vilket gör att samhällets värderingar står över individen och handlingen blir uppoffring för något större. Ett exempel är islamska självmordsbombare.
   
3. Att äldre män begår allt fler självmord än de yngre kan bero på egoistisk självmord. Att de äldre har kommit bort från samhället så mycket att dem inte känner att dem hör till längre. samt att när flera äldre tycker likadant och att dem oftas är samlade på ett ålderdomshem tillsammans så finns det en chans för integration.
   
4. en anatomi i dagens samhälle kan vara att det finns alldeles för hög arbetslöshet. Många i sverige går arbetslösa och får ingen inkomst. Det kan gå så långt att det till och med blir hemlösa, detta kan bli en påverkan på självmord.  
   
5. för marx var människan och individen ingenting som kunde finnas utanför världen eller samhället.
   
6. Målratonellt- man låter ändamålet med handlingen styra.
   Värderationellt- man låter värderingar styra handlingen.
   Afferktuellt- man låter känslorna styra handlingen.
   Traditionellt- man låter traditioner styra handlingen.
   
7. den moderna  människan menade weber, hade skapat en “järnbur” där det inte längre fanns utrymme för trosuppfattningar.

Kapitel 2

1.       1. Fundera över dig själv och försök hitta exempel på sådant i din person som du kan koppla till din socialisation.

Svar: (Mitt eget svar). Min pappa är serb och serber pratar väldigt högt. Jag har då växt upp med en pappa som egentligen skriker enligt svensk kultur, när han själv anser att han pratar i normal ton. Detta har förts över till mig, då även jag fångar mig själv med att prata väldigt högt ganska ofta.

Under min mammas uppväxt så var kött ganska dyrt, vilket gjorde att min morfar alltid sa till henne när de åt mat: ”skit i potatisen, ät köttet; det är det som kostar!” Min mamma har sagt dem där exakta orden under hela min uppväxt, vilket har lett till att jag alltid försöker att äta upp all kött på tallriken när jag håller på att bli mätt, då jag skiter i potatisen/pastan osv.

2.       2. Vad i det mänskliga beteendet är biologiskt och vad är socialt, tror du?

Svar: (Mitt eget svar). Det biologiska i det mänskliga beteendet är grundläggande behov, så som näring, sömn, säkerhet, kontakt osv. Det är det som ger upphov till våra djurinstinkter, som kan göra oss aggressiva vad gäller t.ex. vår föda och beskyddande vad gäller t.ex. vår familj. Sociala beteenden är de som lärs in genom normer och bruk i vad som anses sedligt, kulturen vi växer upp i. Exempel är att hålla upp dörren, hålla armen för ansiktet när man nyser eller stå på höger sida om rulltrappan.

3.       3. Vilka är dina primära agenter?

Svar: Mina primära agenter är mina föräldrar och mina syskon.

4.       4. Vilka är dina sekundära agenter?

Svar: Mina sekundära agenter är mina vänner och mina lärare. (Mitt eget svar).  Jag har även haft en bibliotekarie som min sekundära agent.

5.       5. Hur formas du av olika medier?

Svar: Vi kan formas genom att se på skönhetsideal som visas genom medier; dvs. vilja se ut som kändisar osv. för att de ser så bra ut.

6.      6.  Vi har alla en mängd olika sociala roller. Har du förlorat en viktig roll någon gång? Hur upplevde du det?

Svar: (Mitt eget svar). Jag förlorade min roll som barnbarn till min mormor som gick bort när jag var 12 år gammal. Det var väldigt jobbigt då en del av min egen identitet förlorades.

7.       7. Har du tvingats eller känt att du behöver bryta mot en roll? Hur gick det till? Märkte du av några sanktioner av omgivningen?

Svar: (Mitt eget svar).  Jag bröt min roll som vän när jag inte längre kände för att hjälpa mina klasskompisar och andra med att göra deras läxor. Sanktionen blev att jag inte längre var en vän, en ”bror”, och jag var då bara plugghästen. Jag tyckte heller inte om att prata illa om andra eller mobba folk, vilket gjorde att jag inte riktigt umgicks med andra förutom mitt kompisgäng som var i andra delar av klassen.

8.      8.  Använd Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Hitta några av dina inramningar och beskriv dina framträdanden och masker. Vilka är de främre regionerna i ditt liv? Vilka är de bakre regionerna?

Svar: (Mitt eget svar). En inramning som jag har utspelar sig i skolan då jag pratar med läraren. Ibland visar min mask ett uppmärksamt uttryck när jag i min bakre region egentligen tänker på vad jag ska äta när jag kommer hem, eller vad jag ska spela för spel. De främre regionerna kan även visa ett leende på min mask i inramningar då folk t.ex. tränger sig i kön, då jag i min bakre region fantiserar om hur jag smäller till deras ansikten mot golvet.

9.      9. Vilka medel för intrycksstyrning använder du för att vara övertygande i dina framträdanden?

Svar: (Mitt eget svar).  Ibland kan jag gå omkring med mitt läderband med nitar runt handleden och min röda skogshuggarskjorta för att framträda mig som en rockare, vilket jag är. Ibland kan jag även bara gå runt i mjukisar och stora T – shirts för att framträda mig som en dansare/hiphopare, eller bara någon som inte bryr som om vad andra tycker.

10. Stämplingsteorin beskriver hur människor som avviker från ”normalt beteende” stämplas med olika sociala etiketter. Kan du hitta exempel på när du eller andra i din omgivning fått stämplar på sig? Hur har dessa påverkat dig?

Svar: (Mitt eget svar). När jag växte upp kunde killar bli kallade för bög när de egentligen inte var homosexuella, utan bara var sig själva och försökte inte vara lika ”macho” som alla andra killar. De kunde t.ex. gå runt i feminina färger som rosa eller inte vilja prata om hur många tjejer de skulle vilja ha sex med. De blev uteslutna då killar ansåg att det var en skam för en kille att vara som en ”tjej” eller inte vara glasklar med sin sexualitet. Antagligen för att 40% av dem faktiskt var homosexuella och skämdes över sig själva.

Även ungdomar som är uppvuxna i förorten kan få den negativa stämpeln ”förortsbarn.” Detta pga. att förorten är känd som en plats för kriminella aktiviteter, dvs. att ungdomar därifrån måste då per automatik vara kriminella eller stökiga.

Människor som har en annan hudfärg än blek får även stämplar på sig, som t.ex. ”svart”, ”kines”, ”indier” eller ”arab”. I själva verket är den där ”kinesen” korean och den där ”araben” är egentligen syrian. Bara pga. etniciteten så ser man redan människan på ett visst sätt, t.ex. att en ”svart” person måste vara högljudd och lukta kokosolja när den här personen egentligen också kanske tycker om The Beatles, tycker om pannkakor och Moderaterna. Man ser inte personen och dess personlighet, utan man ser bara etniciteten.

Dessa stämplar är bara några exempel, men som gör mig oerhört frustrerad och ledsen, då alla dessa stämplar har en sak gemensamt. Om man är annorlunda från gruppen så blir man utstött och möjligen mobbad. En kille som inte beter sig som en ”kille” är bög, och om han faktiskt var bög så skulle han bli ännu mer mobbad. En ungdom från förorten är stökig och kan inte prata ren svenska, medan en indier, som egentligen är född i Sverige, måste lukta illa och har ett roligt namn. Varför måste man vara som alla andra? Varför kan man inte bara få vara sig själv? Dessa stämplar har påverkat mig på det sättet att jag inte är tyst när det gäller att stå upp för andras rättigheter och säga till när någon behandlas illa för vem dem är.

13.   Rita upp vilka positioner du har, exempelvis i din kamratkrets. Vilka förväntningar möts du av på dessa positioner? Vilka roller bildar positioner? Hur vill du beskriva rollerna?

Svar: I en kompiskrets har man positionen kompis/kompis, eller bästa kompis/bästa kompis. Dessa positioner ger andra förväntningar om en själv som möjligen beskyddare, en anförtrodd, lojal, tillförlitlig och icke dömande, som då bildar positionen samt rollen av vännen som är något av dessa.

14.   Välj en roll, exempelvis den du har i skolan. Vilka sanktioner möts du av när du bryter mot förväntningarna som finns gentemot rollen?

Svar: Jag har exempel på fråga 7.

Kapitel 4

1.       1. Diskutera utifrån ett funktionalistiskt synsätt vilka funktioner följande företeelser har i samhället:

Arbetet: Arbetet ger arbetaren pengar som denne sedan kan betala skatt med och bidra till samhället på diverse vis.

Att gå i skolan: När barn går i skolan lär de sig kunskaper som de kommer att behöva för att kunna jobba med sitt yrke senare, då de betalar skatt och bidrar till samhället.

Idrottverksamhet: Folk stärker sina kroppar genom idrottsverksamhet och gynnar på så sätt bl.a. befolkningens hälsa samt goda chanser för graviditet.

Partiverksamhet: Ger människor en plats att få verksamma i och känna sig betydelsefulla. Ger chans till nya reformer och samhällsidéer för att förbättra samhället.

Riksdagen: En plats där samhällets bästa är i centrum, där man diskuterar och stiftar regler och lagar för att förbättra helheten.

Polisen: Ser till att samhällets lagar och regler följs så att helheten är skyddad.

2.      2. Kan du hitta exempel på organisationer och institutioner som inte fyller någon funktion i vårt samhälle?

Svar: Nej

3.       3. Beskriv hur din klass fungerar och vilka faser ni har gått igenom med hjälp av AGIL – schemat.

Svar: Anpassningsfasen: För att kunna vara en sociologiklass måste eleverna anpassa sig till skolans och lärarens regler.

Måluppfyllelse: Målet är att göra den stora undersökningen efter jullovet och få godkänt i kursen.

Integration: För att få så bra betyg som möjligt måste eleverna integrera sig med varandra och läraren inom t.ex. projektarbeten.

Latensfas:Nya elever kanske möjligen börjar får de lära sig reglerna och hur just denna klass fungerar, mönster bildas.

4.     4. Vad händer när någon av faserna rubbas?

Svar: Hela systemet rubbas. Fasen måste ordnas till för att det återigen ska bli balans och harmoni.

5.       5. Vilken funktion tycker du att religionen har idag, i Sverige och i andra delar av världen?

Svar: (Mitt eget svar). En gemensam sak som folk från olika delar av världen kan ena sig i och känna sig trygga med.

7.  Ett sätt att de på sekulariseringen är att religionen har tappat sin funktion att skapa integration. Hur ser du på det? Vad kan i så fall ha ersatt religionen i denna funktion? Eller är det så att det saknas integrerade krafter i vårt samhälle?

Svar: Det som kan ha ersatt religion är vetenskap, då befolkningen har blivit mer rationell och inte vänder sig till en gud för att få svar på sina frågor. Det är inte bara religion eller vetenskap som har integrerande krafter. Det är bara att se när det är dags för Champions League.

8. Kan dagens ikoner som filmstjärnor, rockstjärnor och politiska symboler ses som en ersättning för religiösa gestalter? Tänk på Marilyn Monroe, Curt Cobain och Che Guevara.

Svar: Ja. Religiösa gestalter tillbes och vördas av människor som söker att leva som denne och söker hjälp samt stöd i livet. Marilyn Monroe inspirerade och inspirerar många kvinnor runt om i världen till att ta tag i sitt eget liv och vara självständiga. Människor kan relatera till Curt Cobain och hans låttexter, medan Che Guevara fortfarande inspirerar folk som står emot makten. Människor ser upp till dessa gestalter och försöker efterlikna dem för att kunna uppnå sina egna mål, såsom religiösa gestalter.



Aleksandra (HU14), Moa (SA14ME), Paulina (EK14)

Arbetsuppgift 6. Kapitel 1-4, Linda, Linnea R, Miriam

 kapitel 2. S.35-57

1.     Fundera över dig själv och försök hitta exempel på sådant i din person som du kan koppla till din socialisation.

-       Det i min personlighet som jag kopplar till min socialisation är sånt jag lärt mig som liten men också sånt jag lärt mig under min uppväxt än så länge som till exempel hur man pratar, hur man kryper eller hur man går, bordsskick såklart, hur man behandlar andra.

2.     Vad i det mänskliga beteendet är biologiskt och vad är socialt, tror du?

-       Vi människor blir uppfostrade till att vara på ett visst sätt av våra föräldrar och vi lär oss hur vi ska bete oss i samhället för att ”passa” in i det. Som till exempel bordsskick, hur man behandlar andra och så vidare. Det blir då ett biologiskt beteende eftersom att det är så vi blir lärda av familjen från början av livet och det kommer följa med oss hela livet. Det är så våra föräldrar har blivit uppfostrade av deras föräldrar och som de tidigare blivit uppfostrade och lärda av sina föräldrar och så vidare. Sen har vi det sociala beteendet som är det vi lär oss av samhället. Våra vänner och deras familj, av det vi ses i sociala medier eller det vi ser och hör som pågår på allmänna platser. Samhällets regler är också sånt som påverkar ens sociala beteende. Något som är socialt i vårt beteende är till exempel hur vi ska bete oss i skolan med mera.

3.     Vilka är dina primära agenter?

-       Mina primära agenter är min familj och släkt. Min mamma, pappa, min lillebror, farmor, mormor, morfar, mina kusiner med flera alltså de som står mig närmast.

4.     Vilka är dina sekundära agenter?

-       Mina sekundära agenter är mina vänner och deras vänner. Pojkvännen och hans familj och kompisar. Personer man ser i allmänheten och lärare.  Alltså dom som inte står mig allra närmast men som ändå är en stor del av mitt liv.

5.     Hur formas du av olika medier?

-       Medier tror jag påverkar och formar oss människor väldigt mycket nu för tiden. Medier finns runt oss hela tiden på ett eller annat sätt. Kändisar och officiella personer också. Om en officiell person skriver sina åsikter eller att de gillar till exempel en viss produkt så vill vi plötsligt alla ha den produkten eller föremålet för att den officiella personen tycker om den.

6.     Vi har alla en mängd olika sociala roller. Har du förlorat en viktig roll någon gång? Hur upplever du det?

-       Jag kommer inte på någon roll just nu som jag skulle kunnat tappa.

7.     Har du tvingats eller känt att du behöver bryta mot en roll? Hur gick det till? Märkte du av några sanktioner från omgivningen?

-       När jag var tvungen att hoppa av ridningen ett tag när jag hade mycket annat att tänka på så kände jag att jag behövde bryta mot en roll. Ridningen har alltid vart en stor del av mitt liv och jag har alltid sett mig själv som en ryttare. Om jag någon gång skulle behöva sluta med ridningen skulle en del av mig försvinna. När jag tog en paus från ridningen kände jag mig tom och mina föräldrar och min ridlärare och vänner som också är ryttare blev chockade och man såg att dom blev besvikna eftersom att dom alltid stöttat och trott på mig och ridningen. Mina föräldrar sa också att jag blev mindre motiverad att göra saker och att det mesta i mitt liv handlade om skolan. Jag hade inte så mycket fritid kvar och jag fick liksom ingen paus från skolan och det som gjorde mig stressad. Dom tyckte att jag behövde ridningen för att kunna rensa tankarna.

8.     Använd Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Hitta några av dina inramningar och beskriv dina framträdande och masker. Vilka är de främre regionerna i ditt liv? Vilka är de bakre regionerna?

-       Mina inramningar som jag kan komma på nu är skolan, mitt jobb, ridningen och hemmet.  De främre regionerna i mitt liv är väll hur jag är som person. Jag vill att folk ska se mig som en snäll, omtänksam och hjälpsam men också som person som är ganska tuff och vill klara sig rätt mycket på egen hand och som folk kanske har mycket respekt för. Mina bakre regioner är när jag kommer hem. Byter om från jeans till mjukisbyxor och som tar av den fina tröjan och tar på en tjocktröja och sen som sätter upp håret i en tofs. Jag kan vara mitt ”privata” jag. Den som är minder tuff av sig och som kanske inte alltid vill klara sig själv.

9.     Vilka medel för intrycksstyrning använder du för att vara övertygande i dina framträdanden?

-       Jag använder olika sätt att prata beroende på vilket situation det handlar om, olika gester för att förstärka det jag säger, mina kläder är också en intrycksstyrning som vi alla använder. Kläderna är ett av dom första intrycken man får av en person om man till exempel ser en person med svarta kläder, svart hår och nitar tänker man ganska snabbt att den personen gillar rock och är en ganska tuff person medans om man ser en person med en rosa klänning och blont lockigt hår så tänker man att den personen är en väldigt snäll och inte så tuff person.

10. Stämplingsteorin beskriver hur människor som avviker från ”normalt beteende” stämplas med olika sociala etiketter. Kan du hitta exempel på när du eller andra i din omgivning fått stämplar på dig? Hur har dessa påverkat dig?

-       När folk ser mig rida till exempel har personer som inte känner mig sett att jag är en bra ryttare till exempel. Eller när folk ser att jag hjälper kompisar med läxor eller något liknande så ser som att jag är en omtänksam och hjälpande person. Efter ett tag här på Tumba gymnasium gick jag veta från en kompis att första gången hon såg mig och våra andra kompisar från foto så trodde hon att vi var några som bara håller oss till en viss typ av person. Att vi var lite av så kallade ”bitchar” som var rätt dryga mot andra. Hon sa också att hon trodde att hon aldrig hade en chans att bli kompis med oss. Då fick vi en stämpel på oss av henne som sa att vi var bitchar och att vi var ganska dryga även fast vi egentligen är raka motsatsen till det. Det har väll inte påverkat mig jätte mycket eftersom att jag själv innerst inne vet vem jag är. Men det är väll lite tråkigt att vissa ser mig på det sättet som hon gjorde innan hon ens lärt känna mig.

11. Gå ut med din mobiltelefon och fotografera så många symboler, märken och skyltar du kan hitta. Visa upp symbolerna för dina klasskompisar. Diskutera vad tolkar ni symbolerna på samma sätt?

Vi alla hade samma tolkning av dom flesta av dessa symboler, märken och skyltar.

-       Apple loggan: När vi ser loggan tänker vi på varumärket Apple och deras produkter alltså iPhone, MacBook datorer, iPad, mm.

-       Övergångsställsskylten: Vi tolkar också denna skylt lika. När vi ser den tänker vi att där stannar man och kollar så att inga bilar kommer innan man passerar över vägen.

-       Stoppskylt: När vi ser denna tänkte vi alla att när man ser denna skyllt ska man stanna och stå helt stilla innan man får åka vidare.

-       Skoda loggan: När vi ser den här loggan så tänker vi också på varumärket Skoda alltså på bilmärket Skoda.

-       Wifi symbolen: När vi ser denna vet vi att där finns det wifi man kan koppla upp sig på.

-       Privat område skylt: Här får man inte gå in om man såklart inte har tillstånd att göra det. Det höll vi alla med om och tolkar den skylten lika.

12. Rita ner en trädstruktur över din familj med alla familjemedlemmar. Böja med dig själv och sen fyller du på med de medlemmar som du tycker tillhör din familj. Jämför i klassen – hur skiljer era skisser sig åt? Var drar ni gränsen för vem som är medlem i familjen och vem som utesluts? Hur definierar ni situationen och begreppet ”familj” lika eller olika?

-       Vi i gruppen hade ganska lika trädstrukturer över våra familjer. Vi hade först oss själva sen våra föräldrar, sen syskon, mor och farföräldrar, mostrar/fastrar, morbröder/farbröder, kusiner och så vidare. Vi tycker också att kompisar kan ses som familj men dom tillhör inte den närmsta familjen om man säger så. Vi definierar begreppet familj rätt lika. 

13. Rita upp vilka positioner du har, exempelvis i din kamratkrets. Vilka förväntningar möts du av på dessa positioner? Vilka roller bildar dessa positioner? Hur vill du beskriva rollerna?

- dotter/föräldrar, elev/lärare, kompis/kompis. Som dotter förväntas jag hjälpa till hemma genom att hjälpa till med maten, ta ut soporna, hjälpa att städa huset, plocka i och ur diskmaskinen eller följa med på olika kalas för dom som fyller år eller besöka släkten. Som elev förväntas jag ta mina uppgifter på allvar, göra mina läxor och lämna in dom i tid, jag förväntas också hjälpa mina klasskamrater. Dom kompis förväntas jag alltid finnas där för kompisarna om dom behöver min hjälp med något eller om dom bara vill prata av sig om något jobbigt har hänt till exempel.

14. Välj en roll, exempelvis den du har i skolan. Vilka sanktioner möts du av när du bryter mot förväntningar som finns gentemot den rollen?

-       I skolan är jag den som för det mesta alltid har smink och försöker klä mig rätt så bekvämt men ändå så att jag känner mig fin. En gång kom jag till skolan utan smink för att jag inte hade haft tid att sminka mig på morgonen och reaktionerna från kompisarna och lärare var först att dom kollade om det verkligen var jag. Dom kände liksom inte igen mig eftersom att dom var så vana att se mig med smink. Sen fick jag bara bra snälla och positiva kommentarer att jag var fin med mera.

Sociologi, Kapitel 3:

Frågor sidan 92,93:

1)   Kultur är det som vi som människa tillhör till eller som påverkade oss att blir det som vi är nu. Till exempel musik visar kultur, om det är pop till exempel då det visar hur de som spelar pop musik ser på världen.  Vi positionerar oss som individer genom vår kulturella smak, kulturen är viktigt för oss för att vissa vem vi är. Och å andra sidan kulturen innefattar våra traditioner, sätt att tänka och leva, många kulturer definieras genom att de delar gemensamma värderingar, sätt att se på världen, sätt att prata och sätt att bete sig. 

2)   När vi använder kultur och syftar på dessa saker brukar vi tala om finkultur, till skillnad från populärkultur, vi kan säga att vissa kulturella yttringar har högre status än den andra. Till exempel Opera anses vara finare än att gå på popkonster. Jag tycker mycket om finkultur för att det är finare än populärkultur, till exempel Opera vi inte kan säga att det är populär kultur utan det är en finkultur för att det berättar mer om konst inte om något som händer på gatorna som till exempel rap.

3)   Det finns många människor som sina föräldrar lärde de hur de ska behandla i många situationer, men jag tycker att många gånger jag bryter normerna och jag gör det som jag tycker är rätt men mina föräldrar tycker att det är fel. Till exempel normer säger att jag måste hälsa på någon som jag känner, men jag tycker att det betyder ingenting för att det som jag måste hälsa på är det som jag känner mycket och vi har stark relation.

4)   Skillnaden kan vara att var och en har sitt eget sätt att tänka vilket ledeer till att det ska vara en annan kultur, eller en annan sätt att leva.

5)   Normer är regler för hur medlemmar i en grupp, nation eller annan social samhörighet ska tycka eller handla eller vilka egenskaper de ska ha för att passa i samhället. Det är normerna som talar om vad som är rätt och fel. Det finns normer som gäller i stort och för hela riken men det finns också normer som kan vara avgränsad till grupper, arbetsplatser eller en skola. Men det finns också flera typer av normer formella och informella normer. De formella är uttalade regler som lagar eller regler inom organisationer. 

6)   Integration kan vara högst avgörande för hur vi mår och handla och att integrationen påverkade antalet självmord. Men andra studier visar att låg social kontroll, alltså låg integration påverkar kriminaliteten i ett samhälle. Men individens ansvar är att göra det om normer i samhället säger utan att tänka om det vill jag göra eller inte.

7)   Vi kan hantera kriminella personer genom att lägga de i fängelse men samtidigt försök att förstå varför de gjorde så och börja hjälpa de och ta de till rätt områden. För att om vi fängslade de bara då de kan göra det om, men om vi förstår orsaken och försökte att lösa den det blir bättre. För att som vi sa det inte bara personens fel utan det samhällets fel också.

8)   Jag tycker att dödsstraff är fel, för att ingen har rätt att ta annans liv även om personen dödade eller gjorde en kriminologi. Istället han kan vara på fängelse hela livet istället att använda dödstraffen.

9)   Ingruppen är vi, gruppen som du tillhör till men utgrupp är gruppen som du inte tillhör till och du inte vill tillhör till. Ingruppen för mig är det som består av min tradition och det som jag känna trygg i men utgruppen är gruppen som är oklart och som består inte av min tradition.

10)               Det kan vara att ingruppen inte vill möta någon från utgruppen, dvs. att jag inte vill möta någon från annan grupp eller som inte tänker som mig.

11)               En kvinna som brutit normerna genom att gifta sig med en man som är från annan religion, så att hennes föräldrar ville inte prata med henne längre. Så att hon inte kunde fortsätta sitt liv på normalt sätt för att hon brutit mot ett norm. Och hon kände att hon gjorde fel men sen när hon tänkte sa hon att jag vill göra det som jag tycker är rätt inte reglerna eller samhället eller mina föräldrar.

12)              Ingrupper är grupper som jag förstår, som inte är konstigt och som jag känner mig trygg i till exempel de som gillar att läsa och veta mer och som gillar att lyssna på klassik musik. Men utgrupp är gruppen som jag inte kan förstå och som jag tycker är konstigt, till exempel de som lyssnar på rock och som har konstiga kläder.

 Kapitel 4: 

Frågor sidan 12-113

   6) Jag tror att Durkheim hade rätt med att säga religionen har en funktion i samhället och om man ska kunna förstå den måste man se på helheten. För att religionen säger att man måste titta på olika perspektiv och man måste respektera varandra vilket betyder att titta på helheten.

 7) Det som är bra att tänka på är att integrera krafter i samhället, som Derkheim sa att man måste titta på helheten och de vad de andra tycker. Så jag tycker att det saknas integrerade krafter i samhället.

 8) Det kan ara så för vissa människor, men om människa ä religiös så jag tror inte att han kan byta från att tror på en gud till en människa.