Rapport 2; Teoretiska utgångspunkter, Lovisa och Miryam

3. Teori

I denna del kommer ni få läsa den teori vi valt att basera vår analys på.

3.1 Genusteori

Den som först introducerade ordet genus i Sverige var historikern Yvonne Hirdman i sin rapport om maktutredning, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning (1988). I dagens samhälle skiljer vi på orden kön och genus detta för att kunna tydliggöra den kulturella påverkan som sker på människor. Skillnaden mellan dessa två ord är att vårt kön skapas av våra gener och genus skapas av oss människor. Med andra ord är genus bestämt av kulturen och könet av naturen.

Hirdman menar att vi skapar osynliga regler, normer och förväntningar om manligt och kvinnligt i dagens samhälle. Dessa regler förtydligar hon i sina tre grundläggande principer:

• Den första principen är att män och kvinnor hålls isär. Män och kvinnor är två helt och hållet skilda saker, de är varandras motsatser.
• Den andra principen är att det manliga värderas högre än det kvinnliga. Exempelvis värderas det högre att en flicka blir kallad “pojkflicka” än att en kille blir kallad “flickaktig”.
• Den tredje principen i Hirdmans teori är att alla är med och skapar den här genusordning. Alla människor både medvetet och omedvetet är med och skapar vad som är manligt och vad som är kvinnligt.

3.2 Könssocialisation

Socialisationagenter är personer i ens omgivning som hjälpt till att skapa en som individ. I den tidiga barndomen är till exempel familjen den största socialisationsagenten. Under nästa del av barndomen är de största socialisationsagenterna skolan, jämnåriga kamrater, organisationer, massmedier och till slut arbetsplatsen när man blir vuxen.  

Hur barn tillägnar sig könsroller har socialisationsagenter en viktig roll i. När föräldrar integrerar med sitt spädbarn har det visat sig att pojkar och flickor behandlas olika även när föräldrar tror att de inte gör det. Oftast förmedlas den information spädbarnet får om kön och könsnormer omedvetet.  Vår uppfattning om vårt kön präglas av personer i vår omgivning. Till exempel vet barn redan i två års ålder vad kön är. Detta eftersom de redan från barnsben fått influenser om vad som är manligt och kvinnligt. Men det är inte förrän vid fem- eller sexårsålder det förstår att skillnaden mellan pojkar och flickor har anatomisk grund. Det inte bara människor i sin omgivning som har en tendens att framhäva stereotypa drag på vad som är manligt och kvinnligt. Utan även leksaker, pekböcker och tv-program som mindre barn har kontakt med gör detta.

1986 gjorde Zammuner en studie om vilka leksaker barn mellan 7 och 10 år föredrog, i Nederländerna respektive Italien. I hans analys framkom det att föräldrarna som tillsamman med barnen hade valt ut leksakerna var rörande överens. De italienska barnen valde i genomsnitt att oftare leka med könskodade leksaker än de nederländska. Kulturen i Italien har en tendens att ha en mer traditionell syn på könsroller än de nederländska. Könssocialisationen är tydligt i detta sammanhang  vilket också leder till att upprörda känslor uppstår när någon försöker utmana dem. Samhället  förvänta sig att en person uppför sig som en man eller kvinna när den har blivit tilldelat ett kön.