Uppgift 8; Mindre undersökning med hjälp av enkät, Lovisa Marklu

Arbetsuppgift 8; Mindre undersökning med hjälp av enkät

Inledning

Debatten om kvinnors och mäns idrottande har varit uppe på tapeten väldigt länge nu vilket har gjort att den är mer eller mindre uttjatad. Den debatt som är mest uppdagad är hur vidare mäns och kvinnors idrottande ska klassas som jämlika eller inte. Genom tiderna har kvinnors idrottande ansetts vara skadligt och är något endast män ska utföra. Men på den fronten har det i dagens samhälle ändrats helt, nu är det okej för kvinnor att elit idrotta. Debatten idag är inte som förut om kvinnor får idrotta eller inte utan om det ska visas i medierna. Vissa menar att kvinnoidrott inte är tillräckligt bra för att rapporteras om i medierna medan andra tycker helt tvärt om.

Syfte

Syftet med denna undersökning är att ta reda på det ingår i mina Facebook vänners dagliga rutin att följa sportnyheterna i olika medier. Samt om det spelar någon roll om medierna rapporterar om kvinnor och män eller endera. Ingår det i mina vänners rutiner att följa sportnyheterna? Spelar det någon roll om det är kvinnor eller män de rapporterar om?

Resultat

Denna enkät hade jag först tänkt använda i mitt gymnasiearbete men kända att ämnet skulle bli för brett och valda därför att avgränsa det ytterligare. Detta medförde att jag inte längre har användning av den enkät jag skickat ut och valde därför att använda den i denna uppgift. Jag har efter Naders synpunkter ändrat lite i frågorna så det skulle passa just denna uppgift lite bättre, jag har till exempel lagt till ytterligare en bakgrundsfråga i enkäten samt ändrade jag svarsalternativ i några frågor så de inte skulle vara otydliga. Detta medför inte att enkäten i sin helhet blir obruklig dock måste jag ha detta i åtanke när jag analyserar enkäten.

Svaren på frågorna kommer här nedan visas i ett cirkeldiagram som är lätt att läsa av.

Är du en…

Är du allmänt sportintresserad?

Ingår det i din vardagliga rutin att följa sportnyheterna? (I tv, radio eller tidningen)

Hur många dagar under en vecka väljer du att kolla på sportnyheter på tv?

Hur många dagar under en vecka väljer du att lyssna på sportnyheter på radio?

Hur många dagar under en vecka väljer du att läsa sportnyheter i någon tidning

Vilka 3 sporter är du mest intresserad av? (du behöver ej rangordna dem)

Några av svaren här:

Spelar det någon roll om sportnyheterna du väljer att följa i media rapporterar om herr- eller damsport?

Analys

Utifrån svaren jag har fått på min enkät går det att konstatera att det är flest kvinnor som har svarat på min enkät. Jag kan också se att de flest som har svarat på min enkät var allmänt sportintresserade vilket även gör att enkäten får ett bättre resultat. Detta eftersom om alla dessa personer inte skulle ha varit de hade det heller inte varit en så bra spridning på svaren. Då hade troligtvis nästan alla svar på frågorna om de läser eller lyssnar på sportnyheterna varit inte alls.

Det som var en aning förvånande värt i min enkätundersökning var att det var relativt många som svarade att det spelade någon roll på vad sportnyheterna rapporterade om. Vilket kan ha sin grund i att personerna som svarat är mer av den konservativa uppfattningen. Det vill säga att det är män som ska utöva sport och inte kvinnor.

Diskussion

Jag blev ganska förvåndad över svaren jag fick på min enkät. Då jag skickade ut den på min facebook sida var de allra flesta mer eller mindre bekanta med mig och i och med det trodde jag inte alls att de skulle svara som de gjorde. Jag trodde inte alls att mina vänner skulle trycka att det spelade någon roll på vad sportnyheterna rapporterade om utan jag trodde att de har utvecklats tillsammans med samhället. Vilket inte alls var helt korrekt. Visserligen svarade de flesta att det inte alls spelade någon roll men jag trodde att fler skulle svara så än vad de gjorde.

Min enkät:

Arbetsuppgift 8: mindre undersökning med hjälp av en enkät

Dina vanor om sport i media

Hej!

Jag heter Lovisa Marklund och går sista året på Tumba Gymnasiums Sam-media inriktning. I årskurs 3 ska samtliga gymnasieelever skriva ett gymnasiearbete och jag har valt att skriva om hur mycket herrsport respektive damsport visas i media och varför det är så. Ta gärna några få minuter från din tid och svara på min enkät och hjälp mig framåt i mitt arbete. Denna enkät vänder sig till personer som titulerar som män och kvinnor då arbetet handlar om juste det.

*Obligatorisk

Är du en… *

Kvinna

Man

Hur många år är du?

Svar:

Är du allmänt sportintresserad?

Ja

Nej

Ingår det i din vardagliga rutin att följa sportnyheterna? (I tv, radio eller tidningen)

Ja

Nej

Hur många dagar under en vecka väljer du att kolla på sportnyheter på tv?

Max 1 (en) gång

2-4

5-7

Inte alls

Hur många dagar under en vecka väljer du att lyssna på sportnyheter på radio?

Max 1 (en) gång

2-4

5-7

Inte alls

Hur många dagar under en vecka väljer du att läsa sportnyheter i någon tidning?

Max 1 (en) gång

2-4

5-7

Inte alls

Vilka 3 sporter är du mest intresserad av? (du behöver ej rangordna dem)

Svar:

Spelar det någon roll om sportnyheterna du väljer att följa i media rapporterar om herr- eller damsport?

Ja, det ska bara vara damsport

Ja, det ska bara vara herrsport

Nej, det spelar ingen roll

En kortare men allvarlig utskällning!

Tumbagymnasium
onsdag 22 februari 2017

Hej igen ungdomar!

I uppgiftsbeskrivning för delrapporter som ni ska publicerar på bloggen står att var och en av er ska läsa och kommentera åtminstone två delrapporter (1, 2 osv) av klasskamrater. Det verkar som om det är bara Jane som har läst de raderna. Bravo Jennie! Usch andra!

Se till att du gör rätt. Glöm inte att det du gör (eller inte gör) protokollförs.

Ha det gott!
Nader Sani

Provet i sociologi: Nytt datum

Tumbagymnasium
onsdag 22 februari 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

För ett par dagar sedan kom tre av er till mig och undrade om vi skulle kunna skjuta på provet en vecka fram i tiden. Jag sa till dem att det viktiga för mig är att ni tar till er kunskaper och inte vilket datum ni skriver ett prov. Enda krav jag hade var att ni i gruppen är överens om detta.

Sedan dess har jag pratat med många av er och min samlade uppfattning är att alla i gruppen som jag har pratat med vuill hellre skriva 15/3 istället för det ursprungliga datumet 8/3.

Därför ändrar jag provdatumet till den 15:e. Är det någon eller några som av en eller annan anledning absolut vill skriva den 8:e så tar den personen/de personerna kontakt med mig. Då ordnar vi även det! Bra va?! :)

Jag önskar er ett underbart lov. Se till att du läser, observerar och njuter av livet!

CU
Nader Sani

Instuderingsfrågor: Samtliga kapitel

Och här kommer samtliga instuderingsfrågor i ett och samma dokument:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XWl96QXFlM0pYUDg/view?usp=sharing

mvh
Nader Sani

Rapport 2; Teoretiska utgångspunkter, Lovisa och Miryam

3. Teori

I denna del kommer ni få läsa den teori vi valt att basera vår analys på.

3.1 Genusteori

Den som först introducerade ordet genus i Sverige var historikern Yvonne Hirdman i sin rapport om maktutredning, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning (1988). I dagens samhälle skiljer vi på orden kön och genus detta för att kunna tydliggöra den kulturella påverkan som sker på människor. Skillnaden mellan dessa två ord är att vårt kön skapas av våra gener och genus skapas av oss människor. Med andra ord är genus bestämt av kulturen och könet av naturen.

Hirdman menar att vi skapar osynliga regler, normer och förväntningar om manligt och kvinnligt i dagens samhälle. Dessa regler förtydligar hon i sina tre grundläggande principer:

• Den första principen är att män och kvinnor hålls isär. Män och kvinnor är två helt och hållet skilda saker, de är varandras motsatser.
• Den andra principen är att det manliga värderas högre än det kvinnliga. Exempelvis värderas det högre att en flicka blir kallad “pojkflicka” än att en kille blir kallad “flickaktig”.
• Den tredje principen i Hirdmans teori är att alla är med och skapar den här genusordning. Alla människor både medvetet och omedvetet är med och skapar vad som är manligt och vad som är kvinnligt.

3.2 Könssocialisation

Socialisationagenter är personer i ens omgivning som hjälpt till att skapa en som individ. I den tidiga barndomen är till exempel familjen den största socialisationsagenten. Under nästa del av barndomen är de största socialisationsagenterna skolan, jämnåriga kamrater, organisationer, massmedier och till slut arbetsplatsen när man blir vuxen.  

Hur barn tillägnar sig könsroller har socialisationsagenter en viktig roll i. När föräldrar integrerar med sitt spädbarn har det visat sig att pojkar och flickor behandlas olika även när föräldrar tror att de inte gör det. Oftast förmedlas den information spädbarnet får om kön och könsnormer omedvetet.  Vår uppfattning om vårt kön präglas av personer i vår omgivning. Till exempel vet barn redan i två års ålder vad kön är. Detta eftersom de redan från barnsben fått influenser om vad som är manligt och kvinnligt. Men det är inte förrän vid fem- eller sexårsålder det förstår att skillnaden mellan pojkar och flickor har anatomisk grund. Det inte bara människor i sin omgivning som har en tendens att framhäva stereotypa drag på vad som är manligt och kvinnligt. Utan även leksaker, pekböcker och tv-program som mindre barn har kontakt med gör detta.

1986 gjorde Zammuner en studie om vilka leksaker barn mellan 7 och 10 år föredrog, i Nederländerna respektive Italien. I hans analys framkom det att föräldrarna som tillsamman med barnen hade valt ut leksakerna var rörande överens. De italienska barnen valde i genomsnitt att oftare leka med könskodade leksaker än de nederländska. Kulturen i Italien har en tendens att ha en mer traditionell syn på könsroller än de nederländska. Könssocialisationen är tydligt i detta sammanhang  vilket också leder till att upprörda känslor uppstår när någon försöker utmana dem. Samhället  förvänta sig att en person uppför sig som en man eller kvinna när den har blivit tilldelat ett kön.

Om flyktingsbarnen

Tumbagymnasium
tisdag 21 februari 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här har ni en mycket intressant och välskriven artikel som jag önskar att ni läser:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XcEgtRXdzdkYxLUU/view?usp=sharing

mvh
Nader Sani

Kap 8

Bläckfisk har åtta armar, boken åtta kapitel!
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XT25NZFRKN3RTaWs/view?usp=sharing

mvh
Nader

Kap 7

Sju som v[gade livet>
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XTlZfVlRYcm1XTjQ/view?usp=sharing

mvh
Nader

Instuderingsfrågor inför provet: Kapitel 7 & Kapitel 8

Kapitel 7: Genus – det socialt skapade könet

Sidorna 169 – 185 i boken; Sammanfattning sidan 186

·         Vad är ”intersektionalitet”?

·         Förklara ”socialkonstruktionism” och hur den förklarar vår omvärld och vårt sätt att tänka!

·         ”Genus” sägs vara det socialt skapade könet. Vad betyder det?

·         Hur förklarar du begreppen ”patriarkal” och ”feminism”?

·         Vilka viktiga inriktningar indelas feminismen i? Hur förklarar dessa inriktningar vårt samhälle och könsskillnaderna?

·         I dagens samhälle är mannen norm. Vad innebär det? Känner du till andra ”normaliteter” i dagens samhällen?

·         Vilka är de fem viktigaste ”härskartekniker”? Förklara!

·         Förklara begreppen ”könsbild”, ”könsdiskriminering” och ”kvotering”!

·         Diskutera kring löneskillnaden mellan män och kvinnor i vårt samhälle!

Kapitel 8: Moderna eller postmoderna samhällsproblem

Sidorna 179 – 203 i boken; Sammanfattning sidan 204

·         Vad är det postmoderna samhället? Vad skiljer modernitet och postmodernitet när det gäller förhållandet till världen, naturen och samhället?

·         Förklara uttrycken ”den referenslösa verkligheten”, ”den hyperverkliga bilden” och ”den postmoderna människan”!

·         Vad säger Baudrillard om språket och tecknen?

·         Hur förklarar du begreppen ”pluralism” och ”de multipla identiteterna”?

·         Vad var Baumans främsta intresseområde inom sociologin? Förklara hur han resonerade när han försökte förklara hur vi ser på samhället!

·         Berätta om Foucault och diskussionen om diskurserna!

Samt ordförklaringar på sidorna 206 – 215!