Sandra EK15JU, Arbetsuppgift 11- Kvinnors lön och hälsa

Långt ifrån jämställt

Vi är fortfarande långt ifrån jämställda i länet. Kvinnor har lägre lön, färre maktpositioner och tar ut fler föräldradagar visar länsstyrelses kartläggning.  Detta kan man läsa i artikeln Kvinnor har lägre lön och sämre hälsa av Jessica Ritzen i DN (2017-01-18).

I Sverige har vi kommit lång när det gäller frågan om jämställdhet, men mycket arbete återstår. Genomgående är kvinnor förlorare.  Det gäller såväl på arbetsmarknaden, hälsan och föräldraledighet. När det gäller arbetsmarknaden så har fler kvinnor osäkra anställningsformer och betydligt lägre inkomst.

Störst är löneskillnaden i Danderyd där männen tjänar nästan dubbelt så mycket som kvinnorna.  Danderyd är en höginkomstkommun. I Mia Tottmars artikel Danderyds kvinnor länets stora förlorare publicerad i DN (2011-10-08) spekulerar Olle Reichenberg om orsaken.

”-Det är inte otroligt att det finns en del kvinnor här som tar ett större ansvar för hem och familj. Familjen tjänar mer på att kvinnan är hemma” säger han.

Den kommunen som är mest jämställd i denna fråga är Sundbyberg. Där har kvinnorna en inkomst som motsvarar 82.5 procent av männens. Och man kan ju fråga sig hur det har blivit så just i Sundbyberg. Förklaringen kan vara att det bor många unga människor där menar Gunilla Sterner. För enligt en rapport från regionplanekontoret så har inflygningen i både Solna och Sundbyberg ökat extremt när det gäller åldrarna 20-35 år. Och just antalet kvinnor i åldrarna 25-39 år har ökat med 14 procent i Solna och 12 procent i Sundbyberg sedan 2005.

Även maktpositioner domineras av män. Här är det viktigt att det blir en jämn könsfördelning då det ligger till grund för bättre diskussioner. Det måste vara ett självklart mål att det är lika mycket kvinnor som män i beslutsfattande organ för att olika frågor ska kunna belysas från olika perspektiv. I Nykvarn det endast en kvinna bland nio ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. ”-Det märks på att vi diskuterar väldigt mycket byggplaner och mindre skola och omsorg...” berättar Märtha Dahlberg som är kvinnan i kommunstyrelsen.

Kvinnorna är även förlorare när det gäller hälsan. Kvinnor har större uttag av sjukpenning.

”-Ohälsotalet är fortfarande högre för kvinnor och kvinnor har större uttag av sjukpenning” säger Ann-Marie Algemo på enheten för arbetsmarknadens- och rättighetsfrågor.

Sandra Gregestam

Anamaria SA14SA, Arbetsuppgift 11- Kvinnors lön och hälsa

Kvinnors lön och hälsa- långt ifrån jämställd

Att kvinnor får en sämre lön än män, är inte något nytt på arbetsmarknaden. Kvinnor får jobba samma jobb som män med samma eller längre arbetstid och dåliga arbetsförhållanden, men får ändå mindre betald än män. Denna samhällsklyfta är något man måste jobba hård med att åtgärda, för att flera kommuner i Sverige ska ha en jämställd lön mellan kvinnor och män. Den störta löneskillnaden råder nu i Danderyd där kvinnor tjänar 90 000 kr mindre än män ändå om det är en av de rikaste kommunerna i Sverige.

I kommuner som Danderyd och Täby är löneskillnaderna stora mellan män och kvinnor, och denna löneskillnad har ansetts öka sedan 2005 i andra kommuner också. Även om Sverige är en av länderna som arbetar för kvinnors jämställdhet i samhället, är lönen fortfarande en stor skiljaktighets mellan män och kvinnor. En orsak som har bidragit till denna skillnad nämns i artikeln ”Kvinnor har lägre lön och sämre hälsa” skriven och publicerad av Jessica Ritzén i DN 18 januari 2017, är för att kvinnor arbetar mer deltid och timanställd, vilket gör att de får sämre betald. Det leder till att de måste spara mer för pensionen. Ritzén påstår att en orsak till denna orättvisa beror på dessa könsuppdelningar man har sedan grundskolan, att tjejer ska jobba som butikspersonal eller pedagog medan killar får en mer välbetald jobb på maktens korridorer. Därför måste man lära barn sedan förskolenivån att detta stereotypa jobb bilden inte gäller för att man ska tänka mer jämställd.

Om man ska kolla på hur kommunerna har det när det gäller löneskillnaden mellan kvinnor och män, kan vi se att Danderyd är den kommunen som har största löneskillnaden. Solna och Sundbyberg är de områden som är mest jämställda där lönehöjningen har ökat med 12 respektive 14 procent. I Sundbyberg ligger den procentuella summan av kvinnors inkomst    82 % av det som motsvarar männens. En orsak till att löneskillnaden i Danderyd är så stor beror på att fler kvinnor stannar hemma och männen jobbar, än i andra kommuner.

Men det finns en positiv sida av allt. Fler pappor tar föräldraledighet där exempelvis Ekeröpappor är dem som ansöker mest, och dagarna hos papporna har ökad med 2 dagar sedan 2013. Det kan göra att fler kvinnor kan jobba mer än att stanna hemma. 

K1 & K2

1:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XUkNOUy1NY2JwQW8/view?usp=sharing

2:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XQ3FIcU1vYWY4aFk/view?usp=sharing

Instuderingsfrågor inför provet: Kapitel 1 & Kapitel 2

Instuderingsfrågor till ”Sociologi”

”Lärobok i sociologi” av Johan Forsell

Kapitel 1: Det sociologiska tänkandet

Sidorna 7 – 31 i boken; Sammanfattning sidan 32

·         Vad säger biologi, psykologi, socialpsykologi och sociologi om varje individ och om individernas relationer till varandra?

·         Vad är ”Samhällsstruktur”? Vilken relation har individer till denna?

·         Förklara uttrycket ”Strukturell påverkan” och ge exempel på den!

·         Vad är skillnaden mellan ”Makrosociologiskt” och ”Mikrosociologiskt” perspektiv?

·         Berätta om Comte och hans bidrag till sociologin, positivismen!

·         Förklara begreppen holism och funktionalism!

·         Berätta om Durkheim och ett par av hans käpphästar (mekanisk och organisk solidaritet samt anomi och integration) inom sociologin!

·         Durkheim menade att det finns olika sorter självmord. Vilka? Förklara!

·         Berätta om Marx och hans bidrag till sociologin, den historiska och den dialektiska materialismen!

·         Marx använde sig även av andra begrepp. Vad menade han med produktionsmedel, kapital, kapitalism, produktionsförhållande, kapitalist, proletär, historicism, klasskamp och alienation?

·         Berätta om Weber och hans bidrag till sociologin, rationalitet, subjektiv, objektiv, verstehen och idealtyper!

·         Vilka fyra idealtyper som människan kunde handla ifrån utgick Weber från? Vad menade han med rationalitet och sekularisering?

·         Jämför de tre klassikerna Durkheim, Marx och Weber! Vad skulle dessa sociologer säga om normativ respektive värdeneutral vetenskap?

Kapitel 2: Individen och den skapande identiteten

Sidorna 35 – 57 i boken; Sammanfattning sidan 58

·         Förklara begreppen ”identitet”, ”socialisation”, ”agent” och ”dubbelsocialisation”!

·         Vad är skillnaden mellan ”primär-”, ”sekundär-” och ”teritär socialisation” och deras agenter?

·         Förklara företeelser som ”skönhetsideal” och ”våldsamhet” ur sociologiskt perspektiv!

·         Vad sysalar ”socialpsykologi” respektive ”symbolisk interaktionism” med?

·         Förklara begreppen ”symboler”, ”internalisering” och ”social identitet”!

·         Vad menar man med begreppen ”position”, ”förväntning”, ”roll”, ”rollkonflikt” och ”sanktion” inom sociologin?

·         Berätta om Goffman och hans bidrag till sociologin; ”dramaturigiska perspektivet”, ”inramning”, ”främre-” och ”bakre regioner” samt ”inramning”!

·         Redogör för ”spegeljaget” och ”stämplingsteorin”!

Arbetsuppgift 11: Kvinnors lön och hälsa, Saga Adolphsson

 

Sverige - långt ifrån jämställt

Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen, men ändå är det långt ifrån jämställt. Kvinnor tjänar mindre i lön, lider av mer psykisk ohälsa och har färre maktpositioner jämfört med män. ”Man har ju fått uppfattningen att löneskillnaderna har minskat på senare år. Men det går åt fel håll i över hälften av kommunerna”, säger Gunilla Sterner, jämställdhetsexpert på länsstyrelsen.

Sverige är det fjärde mest jämställda landet efter Island, Finland och Norge enligt en rapport gjord av World economic forum från 2014. För att kunna konstatera detta granskade WEF länderna under nio år utifrån kategorierna ekonomi, hälsa, politisk representation samt utbildning för att kunna få en helhetsbild om individernas situation. Trots att Sverige ligger väldigt högt upp på listan är samhället långt ifrån jämställt och kvinnorna är de som får ta stryk inom arbetslivet, men också när det gäller hälsan.

I boken Hur jämställda är kvinnor i Sverige?, som gavs ut år 2009 av Sveriges kvinnolobby, står det att kvinnor är mer sjuka samt sjukskrivna jämfört med män, och allt fler unga kvinnor mår psykisk dåligt. Det står även att den svenska befolkningen mår bättre idag jämfört med för tio år sedan, men att unga kvinnor mellan 15 och 24 år mår sämre. Kvinnors ökade psykiska ohälsa beror bland annat på att de ofta känner sig pressade av samhället när det gäller att prestera på arbetsmarknaden och under utbildningen, samtidigt som många mår dåligt på grund av de rådande skönhetsidealen. En annan bidragande faktor är att kvinnor ofta arbetar under sämre förhållanden, vilket resulterar i en stressig situation, och dessutom med lägre lön än män som utför samma arbete.

Danderyd, Lidingö och Täby är de kommuner i Stockholms län där inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är som störst, visar en kartläggning av länsstyrelsen. I artikeln Danderyds kvinnor länets stora förlorare, som publicerades i Dagens nyheter 2011-10-08, berättar Gunilla Sterner, jämställdhetsexpert på länsstyrelsen, att uppfattningen om att lönerna för män och kvinnor blir mer jämlik är felaktig och att utvecklingen snarare går åt fel håll i majoriteten av kommunerna.

-       Jag är själv förvånad över utvecklingen, det är en ganska dyster signal, berättar Sterner.

Medelinkomsten för kvinnor i länet är 302 000 kronor, vilket är 90 000 kronor mindre än männen, och det visar att det är en stor skillnad mellan män och kvinnors inkomster. I artikeln Kvinnor har lägre lön och sämre hälsa, som publicerades i Dagens nyheter 2017-01-18, berättar Ann-Marie Algemo, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen, att detta bland annat beror på att det är vanligare att kvinnor har deltidsarbeten samt timanställningar, vilket i många fall resulterar i en lägre lön. Allra tydligast är löneskillnaderna i kommunen Danderyd, där männen tjänar nästan dubbelt så mycket som kvinnorna. En anledning till detta kan vara det faktum att många kvinnor väljer att inte arbeta, utan istället stanna hemma och ha hand om hushållet och familjen.

-       Det är inte otroligt att det finns en del kvinnor här som tar ett större ansvar för hem och familj. Familjen tjänar mer på att kvinnan är hemma, säger Olle Reichenberg (M) som arbetar på Danderyds kommunalråd.

Den mest jämställda kommunen i länet när det kommer till löner är Solna, vilket kan bero på att många unga människor bor i där. En rapport från regionplanekontoret visar att väldigt många personer i åldrarna 20-35 år har flyttat till Solna, och löneskillnaderna är inte lika stora i de yngre åldrarna, eftersom de flesta ännu inte börjat avancera inom sina yrken eller fortfarande studerar.

Det går att konstatera att Sverige, trots sin höga placering, inte är ett jämställt land och att kvinnor i många fall har bland annat sämre hälsa, arbetsvillkor samt lön. Artikeln Danderyds kvinnor länets stora förlorare publicerades år 2011, men både artikeln Kvinnor har lägre lön och sämre hälsa samt även boken Hur jämställda är kvinnor i Sverige visar att situationen för kvinnor i Sverige fortfarande, flera år senare, behöver förbättras på många punkter för att landet ska bli helt jämställt – trots att mycket har blivit bättre. Sedan år 2013 har till exempel männens uttag av föräldradagar ökat med två dagar, vilket bara det bidrar till en mer jämställd situation då även männen tar hand om hushållet och familjen. Förhoppningsvis kommer även arbetsplatser och övriga samhället fortsätta förbättras – det räcker inte med att vara det fjärde mest jämställda landet för att faktiskt vara helt jämställt.

Saga Adolphsson

SA14ME

http://www.dn.se/arkiv/stockholm/kvinnor-har-lagre-lon-och-samre-halsa/

http://sverigeskvinnolobby.se/wp-content/uploads/2009/09/Hur-j%C3%A4mst%C3%A4llda-%C3%A4r-kvinnor-i-Sverige.pdf

http://www.dn.se/arkiv/stockholm/danderyds-kvinnor-lanets-stora-forlorare/

http://www.va.se/nyheter/2016/10/27/har-ar-varldens-10-mest-jamstallda-lander--170-ar-kvar-till-lika-loner-globalt/

Arbetsuppgift 11 - Artikel, Jennie Davén

Långt ifrån jämställt i dagens samhälle.

Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män. De ska ha likadana rättigheter samt möjligheter i samhället. Idag så är den ekonomiska ojämställdheten ett stort problem när det kommer till arbetsmarknaden. Kvinnornas lön är betydligt mindre än vad männens lön är. I vissa kommuner så tjänar männen dubbelt så mycket mer än vad kvinnorna gör oavsett yrke. Trots det så är det kvinnorna som tar ut flera föräldradagar än vad männen gör.

Inga könsstereotypa yrkesval

I dagens samhälle så är det vanligt att kvinnor och män väljer könsstereotypa yrkesval. Dagens gymnasieval som görs utav ungdomar är väldigt könsuppdelade trots att de får friheten att välja vad dem vill. Det är ytterst vanligt att pojkar väljer linjer så som bygg, fordon eller el. Flickor  väljer oftast linjer så som ekonomi, samhälle eller vård- och omsorg. Det är därför det leder till könsstereotypa yrkesval. Detta mönster är något som måste brytas.

Ett till problem är den ekonomiska ojämställdheten på arbetsmarknaden. Det borde vara så att det är lika villkor och rättigheter för alla, trots kön. Men tyvärr så är det inte så i dagens samhälle. Flera kvinnor arbetar i osäkra anställningsformer samt tjänar mindre än vad männen gör. I Danderyd så är det störst löneskillnad. Där tjänar kvinnor i snitt 434 000 kronor/år medans männen tjänar 734 7000/år. Enligt en jämställdhetsforskning så krävs det insatser redan på högskolenivå för att bryta de orättvisa inkomsterna.

Dela lika på föräldraledigheten

Enligt länsstyrelsens rapport “På tal om kvinnor och män 2016” så framkommer det att kvinnor tar ut fler föräldradagar än vad männen gör. Tillexempel i Södertälje kommun så tar kvinnorna ut 77 föräldradagar medans männen tar ut 23, vilket är en enorm skillnad. Enligt artikeln “Danderyds kvinnor länets förlorare” så spekulerar Olle Reichenberg kring att kvinnor i olika orter stannar hemma.

– Det är inte otroligt att det finns en del kvinnor här som tar ett större ansvar för hem och familj. Familjen tjänar mer på att kvinnan är hemma, säger han.

Det är vanligt att kvinnan tar mer ansvar för respektive hem och familj. Enligt DN så tjänar familjer mer på att kvinnan är hemma, vilket dem gör då kvinnan tjänar mindre än vad männen gör. Men det innebär då att kvinnorna får mer frånvaro från arbetet, längre föräldraledighet och fler Vab-dagar. Det i sin tur påverkar kvinnans arbete samt löneutveckling. Sedan år 2013 så har allt fler män tagit ut föräldradagar. Men det är fortfarande en lång väg kvar. Det bästa skulle vara att dela på föräldraledigheten helt, så att kvinnor och män tar ut lika mycket föräldradagar.

Sedan år 2013 så har män börjat att ta ut flera föräldradagar.Trots att ojämställdheten mellan män och kvinnor är på bättringsvägen så är det fortfarande en lång väg kvar. En lösning till  detta problem skulle vara exempelvis att föräldrar och  skolor lär ut alla barn och elever på bästa sätt. Just för att skapa jämställdhet  mellan män och kvinnor överallt.

Jennie Davén, 24 januari 2017

Arbetsuppgift 11- kvinnors rättigheter- Aisha Trokic

https://docs.google.com/document/d/1j__7Hk08ZU3IExCckUesyDE52PG07RUAGZ__3-drRLo/edit?usp=sharing

Arbetsuppgift 11: Kvinnors lön och hälsa, Elin Bäckström

Arbetslösheten ligger idag på strax under 7% i landet, enligt siffror (hämtat 23/1) från arbetsförmedlingens hemsida. Inkomstskillnaderna skiljer sig ganska rejält beroende på arbete men också vart i landet du arbetar. Det är säkert ingen hemlighet för dig att kvinnor i snitt tjänar lägre än männen?

Diskriminering sker runt omkring oss - arbetsplatsen är en.

Störst inkomstskillnad mellan könen hittar vi i Danderyd, Täby och Lidingö i Stockholms län. Det visar en kartläggning från länsstyrelsen, som även visar på att skillnaderna har ökat sedan 2005 i minst hälften av fallen. Vi har en medelinkomst som i snitt är 90 000 kronor lägre än vad männen tjänar per år.

– Man har ju fått uppfattningen att löneskillnaderna har minskat på senare år. Men det går åt fel håll i över hälften av kommunerna, säger Gunilla Sterner, jämställdhetsexpert på länsstyrelsen.

Minst inkomstskillnad hittar vi i Södertälje och Botkyrka kommun. Varför är det såhär? Såhär svarar Olle Reichenberg och menar på kan vara anledningen till inkomstskillnaderna i Danderyd:

– Det är inte otroligt att det finns en del kvinnor här som tar ett större ansvar för hem och familj. Familjen tjänar mer på att kvinnan är hemma, säger han.  

I en annan intervju som DN gör frågar de liknande fråga till ANN-Marie Algemo, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen

– Det skiljer stort i inkomst mellan kvinnor och män och det beror bland annat på just deltidsarbeten. Kvinnor har fortfarande i större utsträckning deltidsarbete och tim­anställning, säger hon.

I en undersökning som folkhälsomyndigheten gjorde där de frågade män och kvinnor i åldern 16-85 år om de led av ängslan, oro eller ångest. Hela 37% kvinnor uppgav att de hade lindriga besvär av detta medan det endast var 24% män. I samma undersökning visade det sig att 6% kvinnor led av svåra besvär av dessa medans männen endast uppgavs vara 3%. Vi kan konstatera att kvinnor generellt har sämre hälsa än männens, och sjukdagarna är högre hos kvinnorna. Det visar sig att högst snitt för kvinnor är i Nynäshamn, där vi är uppe på 39 sjukdagar i snitt. Jämför vi återigen med Danderyd är vi bara uppe i 14 dagar i snitt. Detta kan kopplas ihop med att fler kvinnor jobbar i otrygga anställningsformer och lägre lön, skriver DN.  

Kanske är en till faktor till det hela den stereotypiska könet som fått samhället att se ut på detta viset. Den stereotypiska kvinnan tar mindre plats och mindre risker än den stereotypiska mannen. Dessutom har män i många fall en högre status, även om det inte borde vara så 2017.

Elin Bäckström

Arbetsuppgift 10: Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Elin Bäckström

De mänskliga rättigheterna är olika bestämmelser om bland annat människors lika värde. Den säger att alla människor ska bli lika behandlade oavsett kön, etnicitet etc. Kvinnor är en av de grupper som ofta blir diskriminerade - just eftersom de är kvinnor. Kvinnor ska ha samma rättigheter att t.ex. få sin röst hörd inom politiken, som att lyckas med sin karriär, att ha bestämmelse över sig själv och sin egna kropp och att få vara fri. Såhär ser det tyvärr inte ut i samhället och därför har FN skapat en kvinnokonvention, för att försöka vända detta problem. Sammanlagt består konventionen av 30 bestämmelser, därav 16 praktiska bestämmelser om t.ex. lagar för att förhindra kvinnodiskriminering. Många länder har sagt ja (bland annat Sverige 1980) till denna konvention men det finns fortfarande länder som inte har godkänt. Varför är för att det finns en del länder som inte håller med gällande arvsrätten och frågor angående barn.

En bestämmelse ur kvinnokonvention är bestämmelse 5. Här ska länder införa lagar för att få bort prostitution, för ingen ska köpa sig rätten till en kvinna. Detta tror jag är väldigt viktigt särskilt för personer som växer upp i områden med position och kanske själv köper sex. Jag tror risken ökar att du ser ner på kvinnors värde, vilket absolut inte är bra.

Vart 4:e år ska varje land som har godkänt denna konvention skriva en rapport hur arbetet för kvinnor går i landet. I Sverige har det blivit mer och mer jämställd tack vare att bla. lagar har skapats. Det finns dock brister i systemet och det är att det inte finns några riktiga straffpåföljder för vissa brotten. Detta leder till att det inte sker så stora skillnader i praktiken och i vardagen vilket är ett problem.

Det är så mycket mer än att bara bestämma lagar. Vi måste förebygga så att det inte händer saker,  t.ex. hedersvåld och övergrepp. En del i det hela är hur männen ser på kvinnan. I t.ex. media ska man ofta få kvinnan att framstå som sexig (så mannen kan ha något fint att titta på), medans männen i media ofta framstår som självsäker, starka och självständiga. Dessa bilder kan vara en del av socialiseringen och skapar tyvärr hur samhället ser ut till en viss del. När media hela tiden framställer det på detta viset, skapar det ett visst synsätt, då man ser ner på kvinnan som svagare. Att en man tror att han kan göra något mot en kvinnas vilja, är hemskt men tyvärr inte ovanligt. Tyvärr förebygger man inte problemet i sig av att bara spärra in personerna (brottslingarna). Vi måste förebygga det, genom att exempelvis sluta sexualisera kvinnor och kvinnans kropp (särskilt i media). Vi har också det faktum att reklamen där mottagarna främst är kvinnor är väldigt fixerat kring utseende. Det skapar en enorm hets kring att träna och männens eviga snack kring “hon ska vara smal men ändå ha former”. Och ja, absolut finns det en träningshets kring killar också men inte i lika stor utsträckning och på samma nivå. Kvinnans kropp står alltid i fokus och ska alltid granskas och kommenteras (i t.ex. skvallertidningar) vilket inte görs på männen i samma utsträckning. Det som har gjorts är att man i Sverige 2006 skrev man på att sluta använda kvinnokroppen i reklamsyfte.

Detta var en sammanfattning utifrån “Sveriges Kvinnolobby” som är en svensk kvinnorörelse. “Vi arbetar för att kvinnor ska ha fulla mänskliga rättigheter”.

Sociologiskt arbete: Ramar

Sociologisk undersökning

Tumbagymnasium

Måndag 23 januari 2017

Äntligen – efter en hel termin studie om sociologins grunder och teorier – har vi kommit till den roligaste delen av kursen; att genomföra en sociologisk fältstudie!

Så här ska det gå till:

-         Du ska vara del i en grupp på två eller tre personer. Jag rekommenderar gruppen på två men även det andra alternativet är välkomna! Bilda en grupp!

-         Ni i gruppen sonderar vilka frågor ni är intressanta nog för att undersöka och dra slutsatser av.

-         Ni fastnar för en fråga som ni skall undersöka. Prata med mig om detta.

-         När undersökningsområdet är fastställt skriv några enkla rader om detta på bloggen. Skriv:

o   Kalla texten ”Rapport 1:” och efter kolumn skriver ni era namn.

o   Skriv vad ni har tänkt undersöka.

o   Skriv inledning till arbetet: Varför intresserar frågan er?

o   Skriv syftet med arbetet: Vart vill ni komma?

o   Skriv vilken metod/vilka metoder ni har tänkt använda er av.

Rapport 1” skall vara publicerade på bloggen senast fredagen 10 februari 2017.

-         När ditt/ert bidrag är publicerat får ni kommentarer, uppmaningar till eventuella ändringar och senare förhoppningsvis klartecken av mig.

-         Var och en av er skall kommentera åtminstone två av klasskamraternas ”Rapport 1”.

-         Sedan sätter ni igång för att ta reda på vilka teoretiska utgångspunkter och/eller teorier kan hjälpa er i arbetet. Låna material. Läs texter.

-         Sammanfatta texter du/ni har läst och publicera den på bloggen. Ge texten namnet ”Rapport 2: Teoretiska utgångspunkter, Era namn”. Ni kommer att få kommentarer av mig och förhoppningsvis även av andra i gruppen.

Rapport 2” skall vara publicerade på bloggen senast fredagen 17 mars 2017.

-         Nu gäller det att utforma undersökningen. Tänk på var, hur och med vilka medel du/ni skall genomföra undersökningen.

-         Ännu en gång ska du/ni publicera materialet på bloggen. Namnet på bidraget skall vara ”Rapport 3: Undersökning på gång, Ert namn”.

”Rapport 3” skall vara publicerade på bloggen senast fredagen 31 mars 2017.

-         Genomför undersökningen. Behöver du tid så får du det av mig. Prata i förväg med mig för att få klartecken.

-         Sammanställ resultatet av undersökningen.

-         Koppla ihop resultatet till de teoretiska utgångspunkterna. På så sätt tar du/ni slutsatser av ditt/ert arbete.

-         Skriv ihop rapporten och publicera den på bloggen. Rapporten skall innehålla:

o   Inledning, Bakgrund

o   Syfte, Frågeställningar, Avgränsningar

o   Metod (metoder ni använder er av, undersökningens utformning och villkor, validitet, reliabilitet, avgränsningar, hypoteser, eventuella felkällor)

o   Teoretisk bakgrund, Tidigare undersökningar

o   Undersökningen

o   Resultat och diskussion

o   Litteraturlista/Källförteckning

”Den slutliga rapporten” skall vara publicerade på bloggen senast fredagen 5 maj 2017.

-         Sista steget är att ni presenterar ert arbete för de andra i klassen under ett seminarium. Vi ska lära oss av varandra.

-         Närvaro vid seminarier är obligatorisk för alla.

-         ”Seminarierna” skall vi påbörja den 10 maj 2016.

Betygskriterier:

Betyget E:

Ni genomför en sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till en sociologisk teori eller flera sådana. Ni lämnar en skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och i ett seminarium redogör för er undersökning och resultatet av den.

Betyget C:

Ni genomför en sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till flera sociologiska teorier. Ni lämnar en välgrundad och välskriven skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och i ett seminarium redogör för er undersökning och resultatet av den. Ni lämnar in Rapporterna 1, 2, 3 samt den slutliga rapporten senast vid de utsatta sista inlämningsdagarna.

Betyget A:

Ni genomför en väl genomförd sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till flera sociologiska teorier. Du/Ni lämnar en välgrundad och välskriven skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och på ett välstrukturerat sätt i ett seminarium redogör för er undersökning och resultatet av den. Ni lämnar in Rapporterna 1, 2, 3 samt den slutliga rapporten senast vid de utsatta sista inlämningsdagarna.

Lycka till med arbetet. Glöm inte att jag och andra som skulle kunna hjälpa er finns tillgängliga.

Nader Sani