Sociologisk undersökning; Lovisa & Miryam

Slutgiltiga arbetet

Sociologisk undersökning Aisha, Linnea och Anamaria

https://docs.google.com/document/d/1BkmTP24CuGO2CUFwCLG5dBSx94xtz7ZC5PtTcRxNL8M/edit?usp=sharing

Sociologisk undersökning Madeleine & Linnea

https://drive.google.com/open?id=1Zl1j8AgRBHlRmbgVHZJx0pzffV_4YXqVMDXoXre2v0s

Den slutliga rapporten - Linda Runow och Felicia Muhonen Liedholm EK15JU

Slutgiltiga rapport

Den slutliga rapporten - Jennie Davén & Sandra Gregestam

Den slutliga rapporten

Redovisningar samt Extra omsatt omprovstillfälle!

Flemingsberg

Söndag 7 maj 2017

Hej!

Jag hoppas att ni har det fint.

Klockan är 16:24 när jag börjar skriva och jag undrar vad som har hänt med många av er. Det verkar som om dessa ungdomar inte förstår vikten med att sköta arbetet med olika ämnen extra bra under de sista veckorna.

Fram till skrivandets stund har endast två arbeten (Lovisa & Miriam samt Aleksandra & Moa) kommit in med sina arbeten och utöver dessa har endast grupperna med Linnea S, Amanda och Madeleine har skickat information om sina arbeten. Det är under all kritik. Självklart påverkas betyget av hur ni sköter det dagliga arbetet.

Nu skall arbeten redovisas. Följande gäller:

-         Jag tror att utöver våra två tillfällen kommer vi att behöva åtminstone ett tillfälle till.

-         Närvaro under redovisningstimmar är obligatorisk. Se till att du håller dig hel och frisk. Se till att du kommer i tid.

-         Imorgon får dessa grupper redovisa i den uppställda ordningen:

Ø Aisha, Anamaria & Linnea

Ø Lovisa & Miriam

Ø Emma & Saga

Ø Aleksandra & Moa

Ø Linnea & Madeleine

Ø Amanda & Paula

-         Grupper som inte hinner redovisa under morgondagen får ha sin redovisning på onsdag. Till dessa grupper tillkommer:

Ø Felicia & Linda

Ø Elin & Isabelle

Ø Jennie & Sandra

-         Grupper som inte hinner redovisa på onsdag får ha sin redovisning på måndag den 15 maj.

Glöm inte att onsdagen den 10 maj har ni möjlighet till att skriva om provet och förbättra er position för att få ett bättre betyg i ämnet sociologi.

Det slutliga betyget sätter jag med hänsyn till tre faktorer:

ü  Det sociologiska arbetet, den tillhörande redovisningen samt graden av deltagande i diskussionen efter varje redovisning.

ü  Provresultatet.

ü  Inlämningsarbeten som varje elev har lämnat in under höst- och vårterminen (både kvalitét på arbetet och även inlämningsdatum).

Vi ses imorgon.

Nader Sani

(Klockan har blivit 16:53 och tyvärr ingen ändring i ovanstående.)

Amanda & Paulina - Rapport 3

Rapport 3

Vi hade tänkt att vi ska observera fem olika orter/områden och gå emot några utvalda normer för att observera människornas rektioner gentemot oss. Anledningen med detta är för att se hur individer reagerar då vi tycker det är intressant men även hur stora skillnaderna mellan reaktionerna kommer att vara mellan varje ort. Vi har även gjort en undersökning som vi delat ut till några ungdomar som vi hoppas ska hjälpa oss få en klarare syn om hur ungdomar ser på detta med normer. Vi ska även intervjua elever i Telgegymnasium i Södertälje

Amanda & Paulina - Rapport 2

Rapport 2

Vi ska utgå utifrån två olika teorier i vår undersökning. De teorier som vi har valt ut känner vi passar bra till det vi ska undersöka. Teorierna är Kontrollteorin och social inlärningsteorin. Vi ska med hjälp av dessa försöka visa hur och varför människor reagerar som de gör när man bryter mot olika normer i samhället. Vår undersökning ska även hjälpa till att bevisa detta.

Travis Hirschi (1969) är en sociolog som utformade den mest kända kontrollteorin. Denna teori handlar om kontroll genom sociala band. Utgångspunkten i denna teori kan man säga är att de flesta individerna får regelbundet impulser att göra något avvikande, dvs. t.ex. bryta mot normer. Man undersöker då varför människor inte begår normbrott istället för varför människor begår de.

 Den sociala inlärningsteorin kan man säga går ut på att unga människor inte föds med dessa beteenden utan de lär sig nya beteenden genom att observera andra. De man menar är att barn inte behöver gå igenom något för att lära sig utan de behöver bara observera. Teorin menar alltså att konsekvenserna av ett visst agerande är att det är det som får en person att utföra och handla på ett visst sätt. Enligt teorin så är föräldrarna de viktigaste förebilderna i samhället för de unga barnen. Kompisar och andra personer i din omgivning får ett större inflytande senare i livet.

 

Amanda Barhe&

Paulina Tunc

Arbetet under kommande vecka!

Tumbagymnasium

Onsdag 3 maj 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Nu börjar vi närma oss slutet.

Nästa vecka ägnar vi åt era rapporter. Så här ska det gå till:

1)    Som kommentar till denna post skriv namn på gruppmedlemmar och rubriken på ert arbete.

2)    Så fort jag har fått uppgiften ovan sätter jag ihop en lista över redovisningar och publicerar den på bloggen. Ju snabbare ni svarar desto snabbare får ni besked!

3)    Skicka er skriftliga rapport till mig så fort den är klar. Adressen har du: nader.sani.tgy@gmail.com (Alternativt genom vklass).

4)    Redovisningar ska ske i seminarieform (ni behöver inte ta er till tavlan). Varje redovisning ska ta cirka tio minuter.

5)    Närvaro vid samtliga redovisningar är obligatorisk. Se till att du inte är bortrest eller sjuk, har tid hos doktorn eller bilbesiktningen! J

Det slutliga betyget sätter jag med hänsyn till tre faktorer:

a)     Det sociologiska arbetet, den tillhörande redovisningen samt deltagande i diskussionen efter de andra gruppernas redovisning.

b)    Provresultatet.

c)     Arbete som varje elev la ner under höstterminen.

Och på tal om provet: Glöm inte att alla som vill skriva om provet får göra det nästa onsdag klockan 15, dvs. efter vår ordinarie lektion.

Ha det så bra.

Nader Sani

Rapport 1, Linnea, Aisha, Anamaria

Rapport 1 kolumn: Linnea, Aisha och Anamaria

Inledning

Vi är tre tjejer som studerar det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällskunskap på Tumba Gymnasium i årskurs 3. Under hittills genomförda gymnasieår har vi tagit del av, lärt oss och fört med oss erfarenheter och kunskaper kring vad rasism, fördomar och diskriminering är. Inte minst i media ser man ständigt artiklar där någon både utsätter och drabbas av rasism som drastiskt växer i det svenska samhället.

Utifrån det vi lärt oss i skolan har vi också lärt oss att det är först när man möts av rasismen i ett praktiskt sammanhang som den blir så verklig. Därför vill vi utifrån personliga erfarenheter och upplevelser dela med oss av en händelse som i allra högsta grad bygger på den vardagliga rasismen i samhället.
“ Jag satt med min mamma på en busshållplats där en man satt bredvid oss. Sedan kom en mörkhyad kvinna och satte sig bredvid mannen. Mannen kollade upp och ner på den mörkhyade kvinnan med en stark blick som fick omgivningen att reagera på hur han kollade på henne. Bara några sekunder senare reste sig mannen upp och gick bestämt därifrån lite längre bort. Då slog tanken mig att det som just hände var en medveten rasistisk handling i utgångspunkt av att den mörkhyade kvinnan utstrålade sig som kränkt. Hon såg ledsen ut och jag kunde känna rasismen i luften.”- Anamaria, 18  

Vår hypotes är att busschauffören på det svenska området kommer att neka Aisha med religiös klädsel och låta Linnea som är etnisk svensk åka med. På “invandrarområdet” tror vi att busschauffören kommer att låta oss båda att åka med. Anamaria kommer att observera detta genom att sitta på bussen några stationer innan tills först Linnea går på bussen och sedan Aisha.

Syfte

Den här undersökningens syfte är att undersöka ifall rasism inträffar bland busschaufförer när två tjejer med svensk och bosnisk bakgrund ber om att åka bussresan gratis.

Metod

Den metod som ska tillämpas för att utföra denna studie är observation.

Vi utföra en undersökning på hur vardagsrasismen kan se ut på två olika bussar på två olika områden. En av oss bär religiös klädsel och en av oss är etnisk svensk. Vi båda ska fråga om vi får kliva på samma buss med ogiltig biljett och därmed se om busschauffören tillmötesgår oss likadant. Detta kommer vi att observera på två olika områden varav det ena området är “svenskt” och det andra området är “utländskt”  

Rapport 3 - Moa Nilsson & Aleksandra Stamenkovic HUSA14

Vi ska dela ut en enkät för folk att svara på, samtidigt som vi intervjuar en gynekolog. Detta gör vi för att få sociologisk perspektiv både från samhället och en funktionalistiska faktorn. Vi kommer även att besöka ett ålderdomshem för att jämföra svaren mellan unga och äldre. Våra frågeställningars utgångspunkt är religion, samhällsklasser och etnicitet.

Rapport 3: Undersökning på gång, Anamaria, Linnea, Aisha SA14SA

Tillvägagångssättet på vår undersökning kommer ta plats på två olika områden i Stockholm, Östermalm och Norsborg, där man tydligt kan se att den kulturella skiljer sig i dessa områden. I denna undersökning kommer två tjejer men olika etniska bakgrunder kliva på två bussar i båda områdena och fråga om en gratis bussresa. Ena tjejen kommer att bära slöja, vilket kommer vara vårt medel i undersökning. Vi kommer observera ifall att man kommer trigga igång några rasistiska kommentarer/kroppsspråk hos chaufförerna när tjejen med slöja frågar om att åka gratis i dessa områden.  Vi kommer även undersöka ifall tjejen som inte bär slöja kommer utsättas för rasistiska kommentarer/kroppsspråk. 

Rapport 3; Lovisa Marklund och Miryam Rafo

Vi ska observera ett antalet idrottslektioner på Tumba Gymnasium, dessa klasser har vi tänkt att observera:

FT16

Finek15

ES15FILM

SA15SA

NA16A

Vi har tagit kontakt med respektive klass lärare och fått ett OK på att göra denna observation.

Och dessa frågor kommer vi titta på under lektionerna:

Vad gör tjejerna?

Vad gör killarna?

Tenderar killarna att vara mer aggressiva än tjejerna?

Hur många är de på lektionen?

Hur lång tid får killarna att göra grenarna respektive tjejerna?

Av: Lovisa Marklund och Miryam Rafo.

Sociologisk undersökning; Äntligen skall arbetet slutföras!

Sociologisk undersökning; Äntligen skall arbetet slutföras!

Sociologisk undersökning

Flemingsberg

måndag 27 mars 2017

Hej ungdomar!

Äntligen har vi kommit till början till slutet av en av de roligaste delarna av kursen; sociologiska fältstudier. Sedan januarimånad har ni under en stor del av våra timmar arbetat med er sociologiska undersökning. Ni har valt grupper, rubrik, arbetsmetod, läst kring de tillhörande teoretiska ramarna och så långt jag har förstått har många av er även genomfört själva undersökningen. Nu gäller det att börja arbeta med att skriva ihop rapporten och arbeta inför redovisningen!

När undersökningen är genomförd gör ni så här:

·        Sammanställ resultatet av undersökningen.

·        Koppla ihop resultatet till de teoretiska utgångspunkterna. På så sätt tar du/ni slutsatser av ditt/ert arbete.

·        Skriv ihop rapporten och publicera den på bloggen. Rapporten skall innehålla:

ü Inledning, Bakgrund

ü Syfte, Frågeställningar, Avgränsningar

ü Metod; Kort om din/er undersökning och dess utformning och villkor

ü Teoretisk bakgrund, Tidigare undersökningar

ü Undersökningen

ü Resultat och analys av resultatet

ü Diskussion

ü Litteraturlista/Källförteckning

”Den slutliga rapporten” skall vara publicerade på bloggen senast fredagen 5 maj 2017.

Sista steget är att du/ni presenterar ditt/ert arbete för de andra i klassen under ett seminarium. Vi ska lära oss av varandra.

Närvaro vid seminarier är obligatorisk för alla.

”Seminarierna” skall vi påbörja den 10 maj 2017. Schema för redovisningen kommer i slutet av april.

Betygskriterier:

Betyget E:

Du/Ni genomför en sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till en sociologisk teori eller flera sådana. Du/Ni lämnar en skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och i ett seminarium redogör för din/er undersökning och resultatet av den.

Betyget C:

Du/Ni genomför en sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till flera sociologiska teorier. Du/Ni lämnar en välgrundad och välskriven skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och i ett seminarium redogör för din/er undersökning och resultatet av den. Du/Ni lämnar in Rapporterna 1, 2 och 3 senast vid de utsatta sista inlämningsdagarna.

Betyget A:

Du/Ni genomför en väl genomförd sociologisk undersökning. Undersökningen är kopplad till flera sociologiska teorier. Du/Ni lämnar en välgrundad och välskriven skriftlig rapport senast vid den sista inlämningsdagen och på ett välstrukturerat sätt i ett seminarium redogör för din/er undersökning och resultatet av den. Du/Ni lämnar in Rapporterna 1, 2 och 3 senast vid de utsatta sista inlämningsdagarna.

Lycka till med arbetet. Glöm inte att jag och andra som skulle kunna hjälpa dig/er finns tillgängliga.

Nader Sani

Rapport 3 - Felicia Muhonen Liedholm och Linda Runow

Vår undersökning handlar om vilka olika faktorer, som till exempel ålder, kön och social klass

som spelar en större roll hos en person som röker. Hela undersökningen kommer att genomföras gemensamt, alltså att vi kommer att göra allt grundarbete samt utföra intervjuerna tillsammans.

Denna undersökning kommer att först och främst bestå utav en enkät där det kommer att ställas frågor kring rökning och dessa frågor kommer att baseras på en del olika faktorer. Vi kommer även hålla kortare intervjuer med frivilliga personer, både rökare och icke-rökare. Där kommer det att ställas liknande frågor som i enkäten men med förhoppningsvis utförligare svar.

Enkäten kommer att läggas ut på en fritidsgård i Brunnsängs centrum (vilket är ett område i Södertälje) där alla ungdomar kommer ha tillgång till att svara på den. Intervjuerna kommer att ske på samma plats. Vi kommer även dela enkäten på olika sociala medier som på till exempel facebook för att få fler svar som sedan kan underbygga vårt resultat.

Vi kommer att genomföra undersökningen under hela vecka 16 för att så många som möjligt ska kunna svara på enkäten. Sedan kommer vi att utgå ifrån våra resultat och dra slutsatser med hjälp utav de teoretiska utgångspunkter vi valt, det vill säga kontrollteorin och den sociala inlärningsteorin.

Rapport 2 - Felicia Muhonen Liedholm och Linda Runow

Vi hade tänkt utgå ifrån två teorier i denna undersökning och dessa är en kontrollteori samt en

social inlärningsteori. Med dessa teorier vill vi tillsammans med vår undersökning försöka

förklara varför olika beteenden uppkommer.

Den mest kända kontrollteorin är utformad av sociologen Travis Hirschi (1969) och handlar om

kontroll genom sociala band och det är denna teori vi tänkt använda oss utav i vår undersökning.

Kontrollteorin handlar i detta fall om att rökning beror på en frånvaro av ett socialt band som

bygger upp ett lagligt och normkonformt beteende. Kontrollteoretikerna menar att det är

människans relationer, åtaganden, värderingar, normer och övertygelser som gör eller inte gör att

en person bryter mot ett samhälles lagar och värderingar. Utgångspunkten i kontrollteorin är att

de flesta människor regelbundet får impulser att göra något avvikande. Då undersöker man för

det mesta varför människor inte begår normbrott istället för varför dem begår det. Hirschi

fokuserar först och främst på skolan och familjens roll i socialiseringsprocessen, men även de

individuella självkontrollsfaktorerna.

Social inlärningsteori går kortfattat ut på att barn och ungdomar lär sig nya beteenden genom att

observera andra. Barn och ungdomar behöver inte personligen uppleva “belöning” eller

“bestraffning” för att lära sig ett beteende utan kan observera  hur andras agerande “belönar sig”.

Teorin belyser att konsekvenserna för ett agerande (både positiva och negativa) är det som får en

person att handla på ett visst sätt. När det gäller rökning kan en ungdom antingen påverkas till att

avstå från rökning eller till att börja röka genom att de till exempel tror att rökning gynnar dem

till att få en annan social status. Handlingar och dess konsekvenser observeras inte separat

utan i sammanhang och då kan även livsstilar, roller, könsroller, attityder och kulturella

värderingar spela en stor roll.  Den sociala inlärningsteorin tyder på att föräldrarna är de

viktigaste "modellerna" i barndomen, medan kompisar och andra personer får allt större
inflytande under ungdomsåren.